Eli Neiburger på Ung 3.0

Eli Neiburg, bibliotekarie i Ann Arbor, Michigan höll ett mycket klartänkt och intresseväckande föredrag där han argumenterade för betydelsen av att datorspelen ges plats på biblioteket. Han pekade bland annat på att de flesta underhållningsspel både kräver god läskunnighet och förmågan att resonera abstrakt och att förstå komplexa system. Och många spel, till exempel World of Warcraft, är i högsta grad sociala och bygger på att man samarbetar och kan dra nytta av varandra. Dessutom är det viktigt att kunna söka information på ett snabbt och effektivt sätt för att kunna lösa de problem som dyker upp i spelen.

Lyssna på Eli Neiburgers föredrag och se hans Power Point. Buskeruds Fylkesbibliotek har lagt ut på Slideshare.net. Här har man även lagt ut andra föredrag från konferensen.

Gamers…in the library?

View more presentations from Buskerud Fylkesbibliotek.

Föredömlig konferens

Ung 3.0 i Drammen delade inte ut några åhörarkopior på föreläsarnas PP. I stället har man lagt ut föredrag från konferensen som slideshows - ännu inte alla. Hoppas det kommer. Ljudupptagningar kommer att läggas ut efter hand.

För att ta vara på reflektioner har man förutom att man sänt ut utvärderingsformulär till alla deltagare med e-post, lagt ut en "Minnesbok" på konferensbloggen - som f ö är kvar sen förra konferensen.

Ny teknik - ny publik?

Johnny Lindqvist, som står bakom bloggen Dist höll ett av föredragen på Ung 3.0. Dist handlar om unga -Young Thinking.

Några reflektioner över det han sa:

Vi måste förstå ungdomar och deras medievanor för att kunna nå dem. Vi bibliotekarier som inte är så unga längre måste tänka oss för så att vi inte baserar våra upplevelser av vad ungdomar gör på det vi upplevde i vår ungdom. Beteendet hos ungdomar är det samma under olika tider, men arenorna skiftar. Enligt Lindqvist är det 61 % av ungdomar i Sverige som uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan är att koppla upp sig mot nätet. 42% säger att kolla mobilen är det första och det sista man gör på dagen.

När vi vill nå ungdomar måste vi fråga oss:

Vad är det vi säger? Vad är konceptet bakom det vi vill säga?
Vilken kanal ska vi använda? Kanske inte de bredaste kanalerna, utan de där de som vi vill nå finns.
Vem är det som talar? Vilken röst behöver vi för att vara trovärdiga?

Ny teknik och en ny plattform medför inte automatiskt en ny publik. Kanske ska vi lyfta in vårt budskap på redan befintliga plattformar i stället för att skapa nya?
Nöjda kunder är ju alltid de bästa marknadsförarna. Kan vi få ungdomar att berätta inspirerande berättelser om vårt varumärke?

Göra egna datorspel

Stig-Elvis Furset och en kollega berättade om spel på Drammens bibliotek och om en studieresa till USA, där de bl.a. deltog i konferensen Gaming Learning and Libraries Symposium.
Drammens bibliotek/Buskeruds Fylkesbibliotek har två bloggar knutna till ungdomsarbetet: Bibpop för ungdomar och Popkult för bibliotekarier
Genom att arbeta med datorspel vill de avdramatisera och ta dataspel som ett kulturuttryck på allvar. Man vill dra nya brukargrupper, ändra bibliotekets image. Varje tisdag har man spelkväll. Två gånger om året spelar man hela natten med tävlingar, godis, frukt och pizza.

Något som skulle vara roligt att pröva är att ha workshops för barn, där de får göra sina egna datorspel. Det är en idé som Stig-Elvis & Co tog med sig från studieresan.
Följande program är lätta att använda för barn från tio år eller kanske yngre?

Scratch
Game Maker
Alice
Greenfoot
Toontalk
Microworlds logo
Games Factory
Boku

Om datorspel som läranderesurs

En valbar session jag valde i konferensen Ung 3.0 handlade om datorspel. Magnus Sandberg, lärare vid Stovner vidergående skole, visade på hur han använder datorspelet Global conflicts i undervisningen. Det finns i två varianter: Palestina och Latin America. Det är ett slags rollspel, där man ställs inför en rad etiska val, som också påverkar det fortsatta spelet. Eleverna får uppgifter, knutna till spelet som t.ex. att förklara motiv och handlingar hos de karaktärer man mött.

Han menar att Latin Amerika att lättare att använda, eftersom Mellanösternproblematiken är svårare och många elever har bindningar till ena eller andra sidan.
Magnus menar att spelen ger inte en färdig bild av en konflikt som läroboken ofta gör. Nu får eleverna komma fram till en egen slutsats.

En nackdel med denna typ av spel är att det inte investeras så mycket i denna genre. Han framhåller Civilsation som ett användbart spel och GTA 4 som ett bra exempel på strategier och att ta etiska ställningstaganden. Dock rekommenderar han inte detta spel i undervisningen.

Han menar att det finns en stor potential i datorspel och lärande. Men inte som ett alibi för spel. Spel är en egen kultur och lärande är en sak i sig.

Framtidens läsvanor

Eirik Newth presenterades som författare, astrofysiker, bloggare och biblioteksvän.
Kontentan av hans föreläsning är:
Den delen av hjärnan som vi använder när vi planerar, administerar också vår minnesfunktion. Kanske är det därför det är så svårt att släppa det invanda, det gamla bibliotek vi lärt oss tycka om. Men svårigheten att acceptera att läsandet blir alltmer digitalt har inte bara med vanor att göra, det har med värderingar att göra.

Tiden för läsning är den samma, men vi läser på skärm i allt högre grad. Facebook, t.ex. innebär både läsande och skrivande. Media blir i allt högre grad en remixkultur. Mediagenrer får undergenrer. Ta t.ex. en nättidningsartikel. Till artikeln kopplas bloggar som bloggat om artikeln, man kan kommentera artikeln.

Newth talar om mediaagnosticism, ett nytt begrepp för oss, men intressant att reflektera över.

Tre saker som inte kommer att fungera när det gäller läsning är enligt Newth:

1) Kampanjer
2) Volym - fler böcker innebär inte med automatik att läsningen ökar.
3) Tekonologi. Tillgängliggörande i en annan form, som e-boksläsare betyder inte fler läsare. Det är de som redan läser som köper t.ex. Kindle

Detta kanske kan fungera:

1) Agnostiska arenor
2) Digital dialog. Använd forum som redan är välbesökta. Ingen öppnar väl en butik i ett område där det inte rör sig nåt folk?

Sista frågan han ställde var: Gör det nåt? Gör det nåt om skrivandet och läsandet förändras? På Platons tid var dialogen viktig. Boken är statisk, blir ofta inaktuell, har inneburit brist på dialog. Med nätet är dialogen tillbaka.

Ung 3.0

Nu har konferensen Ung 3.0 i Drammen öppnats. Stig Elvis Furset, konsulent vid Buskeruds fylkesbibliotek hälsade välkommen.
Alla föredrag är podcastade och allt finns på bloggen Ung 3.0

Frågor till panelen görs via sms.

Ung 3.0-konferensen i Drammen

Har nu kommit till Drammen med 10 kollegor från länet för att delta i konferensen Ung 3.0. Allt som bloggas och twittras om konferensen samlas här.

Jag kommer att blogga under konferensen under förutsättning att batteriet i min laptop håller sig piggt. Annars får jag vänta tills den kommer i kontakt med ett vägguttag. Jag tänker också uppdatera med reflektioner m.m. via Twitter.

Det här gillar jag

eDN

Det verkar som om det är ett test så länge, men jag tycker det är helt rätt att lägga ut hela papperstidningen på nätet. Gratis. Inte vill vi gå omvägen om databaser heller - eller?
Kan webbreklam finansiera utgivningen och så småningom vägas upp mot lägre tryckkostnad för den pappersupplaga som jag förmodar komma finnas kvar ett bra tag framöver och lägre kostnad för distrubution?

Tips via Inetmedia.nu

PS. Man kan byta datum genom att ändra i adressfältet.

Vi läser

Måste bara skriva lite om Vi:s nya tidskrift Vi läser. Skulle på konsulentträff i Hudiksvall och hade alltså en längre tågresa framför mig. Sen eftermiddag och kände mest för att slapp-läsa och hade inte fått med mig nån bok. Gick lite planlöst in Pressbyrån, där jag fick se Vi läser i ett ställ. Femtionio spänn - kunde jag fått en pocketbock för, men i alla fall.
Ägnade sen ett par timmar och två styckbitar choklad åt att lustläsa artiklar om Fay Weldon, Zafrons Barcelona, om bokkollo om en alldeles underbar bokhandel i Paris där författare och andra sover över ibland, om semikolon, om vackra pennor om författarhundar - i SJ:s bästa påfund: Tyst vagn. Visst en ganska ytlig blandning, inte så fördjupande artiklar, kanske lite månadsmagasinsstuk. Men jag gillar den här blandingen ändå. Likaväl som man kan läsa deckare eller sorgesamma snyfthistorier som avkoppling kan man läsa lite ytligt bokprat.

Provocerande teser

En grupp amerikanska bibliotek publicerade våren 2006, Taiga Forum Provocative Statements, en bild av hur man såg bibliotekens utveckling inom de närmaste fem åren.
I slutet av februari uppdaterade man dessa teser som kan verka än mer provocerande.
Jag brukar säga att jag tror att det fysiska biblioteket kommer att vara ett komplement till det digitala inom tio år i stället för tvärtom. Här är man mycket mer provocerande och hävdar att inom fem år kommer biblioteken inte längre erbjuda personlig service på biblioteket och biblioteken kommer enbart fokusera på de elektroniska samlingarna.

Interaktionsdesign + bibliotek = Sant

Som jag tidigare framhållit, tror jag på ett samarbete mellan bibliotek och interaktionsdesign. Det var genom projektet 2020 Mars Express som jag kom i kontakt med det här verksamhetsområdet.
Via projektet fick bibliotek i Skåne - Malmö stadsbibliotek och biblioteken i Broby och Bromölla kontakt med studenter som gjorde projekt eller examensarbete på biblioteken. I Västra Götaland hade vi kontakt med IT Universitetet vid Chalmers. Dessa kontakter gav oss främst intressanta prototyper som vi fick testa, men har också satt igång funderingar kring hur bibliotek kan tänka när det gäller interaktion. Och då är det inte bara webb 2.0.
Mycket spännande projekt kan realiseras via RFID-teknik - t.ex.ljudfiler som kopplas genom bokdatabaser till det fysiska mediet.

Jag är glad över att återigen fått kontakt med en student, S, från K2, Malmö Högskola, som är intresserad av att göra ett arbete kring bibliotek och interaktion: Hur kan rummet, webben och brukaren interagera? Utgångspunkt är ett förändringsarbete i vårt projekt Rummet som medium.

Samtalet med S födde många nya tankar. En spännande tanke är: Hur kan man använda interaktionsdesign när det gäller utformandet av bibliotekets tjänster?

Børnebibliotekaren som playmaker

Förra året kom rapporten Fremtidens biblioteksbetjening af børn från Styrelsen for Bibliotek og Medier. I rapporten lämnades 10 rekommendationer eller budord för barnbiblioteksverksamhet. Något som känns lite nytt och främmande för oss på svenska bibliotek är det stora fokus man lägger på lek och bibliotek. Ska man leka på biblioteket? Är det något vi ska syssla med? Ska biblioteken bli förskolor? är frågeställningar några kanske ställer sig.

I Danmark har man tagit fasta på lek och bibliotek. De första projekten inom det här området börjar nu dyka upp. Projektet Børnebibliotekaren som playmaker ska nu genomföras i Lolland-, Vordingborg-, Næstved-, Roskilde- och Guldborgsund kommuner.

Projektets fokus ligger på lek och hur lek kan integreres i det fysiska biblioteket. Externa samarbetspartners är Experimentarium, Danfoss Universe, LEGO Education samt Århus Kommunes Biblioteker.

Ta en titt på Cardiffs nya gröna bibliotek

Den 14 mars öppnas ett nytt bibliotek i Cardiff. Biblioteket är 6 våningar högt och har redan fått utmärkelse för sitt miljötänkande. Biblioteket är mycket rymligt och har många sittplatser. Hyllorna är lägre än på det gamla biblioteket och på musikavdelningen står en vit flygel. Man har plockat det bästa från olika bibliotek och resultatet är enligt bibliotekschefen Rob Boddy inte likt något annat bibliotek. Det är unikt i Storbritannien.

"It's not just a place to pick up and book and leave, it's somewhere we hope people will spend some quality time reading, studying and relaxing."

Kankse inte så unikt med svenska ögon, men säkert värt ett besök om man har vägarna förbi. Det jag är mer nyfiken på än själva byggnaden är hur man tänker sig verksamheten.

En liten filmsnutt från biblioteket kan du se här.

Socialt nätverkande skribenter

En kollega berättade från Bildanätverkets konferens som hölls i Garaget i Malmö i förra veckan. Det jag särskilt fastande för var svaret på en fråga som ställdes om framtidens bibliotekariekompetens: en socialt nätverkande skribent.

Det är en fråga jag funderat en hel del över och jag har kommit fram till samma svar. Förutom en vägledande funktion, tror jag att skrivande kommer att utgöra en ganska stor del av vårt arbete. Vi kommer att synas mindre i det fysiska biblioteket och ägna oss mer åt det virtuella. Vi kommer att arbeta mer med webb, bloggar och sociala nätverk och digitala företeelser som ännu inte finns.

Det fysiska biblioteket blir ett komplement till det virtuella i stället för tvärtom. Det fysiska biblioteket blir en "extension" av det virtuella, en tilläggstjänst. Utöver att kunna ladda ner medier via biblioteket eller använda olika virtuella tjänster, kan du få en bok i pappersform, delta i någon form av programverksamhet eller få ett personligt möte med en bibliotekarie.

Jag tror inte obemannade bibliotek blir så intressanta i framtiden. Antingen väljer man det virtuella eller också går man till ett fysiskt bibliotek för att möta och kommunicera med en bibliotekarie, någon annan personal eller besökare. Jag tror kanske inte att just traditionella bibliotekarier har en så lysande framtidsutsikter som nyligen förutspåtts. I så fall måste bibliotekarieutbildningen anpassas till framtidens bibliotek, men jag håller det för sannolikt att biblioteken över lag kommer att bemannas av flera olika professioner.

Och hur långt fram i tiden ligger detta? Tio år kanske. Till en del är vi redan där.

Att läsa blogg eller att jobba?

Under många av mina år som barnbibliotekarie var det en stor fråga om man fick läsa böcker på arbetstid eller inte. Under mina första år som konsulent kunde jag av förbipasserande kollegor få kommentarer som "sitter du och surfar" eller "sånt hinner inte vi på arbetstid" om jag hade Internet uppe på datorn.
Nu har jag noterat när jag har pratat med en del bibliotekarier, likaså sett av ett par av kommentarerna till mina inlägg om bloggande att det är en hel del som inte får eller tror att man inte får läsa bloggar på arbetstid. Eller också upplever man att man gör något som egentligen hör till fritiden eller att bloggar inte är vederhäftig information. Säkert är det också många som har samma inställning till Facebook, Twitter m.m. som jag upplever som utmärkta arbets- och kommunikationsredskap. Omvärldsbevakning och kommunikation är viktigt för alla bibliotek inte bara länsbibliotek!

Alternativ till Photoshop

För alla - including myself- som tvekar inför att köpa ett dyrt bildbehandlingsprogram, finns här
en sammanställning av 10 utmärkta open source alternativ till Adobe Photoshop.
Hittade tipset via iLibrarian - en av mina engelskspråkiga favoritbloggar för omvärldsbevakning inom bibliotek.