Internationella bokbussen i Göteborg får bra reklam i senaste numret (2008:7) av tidningen Förskolan. Projektet startade i april 2007. På bussen finns ca 3000 böcker på ett flertal språk. Detta nummer finns inte att läsa på webben än, men med ett par nummers eftersläpning kan man läsa artiklar i Förskolan on line.
Ett av de besök vi gjorde inom 2020 Mars Express på vår studieresa till USA, var på HCIL, Human Computer Interaction Lab, University of Maryland. Infogar här ett klipp från vår rapport (som i sin helhet kan läsas på www.2020marsexpress.se )
"En viktig del i den innovativa forskning inom
avdelningen är The International Children´s Digital Library, ett stort projekt som riktar sig till barn upp till 13 år och som nu omfattar 39 språk.
Grundidén är – liksom arbetet i den digitala designen/tekniken tillsammans med
barn – att utveckla teknik med hjälp av barns idéer och ur deras synvinkel, men
samtidigt skapa förståelse och samförstånd mellan barn världen över.
Man startade år 2002 tillsammans med fyra barn. Barnen fick uttrycka önskemål
om vad som var viktigt för dem när de skulle söka böcker digitalt. Då kom sådant
fram som färg och olika sätt att läsa en bok mm. Utifrån sådana önskemål
försöker man göra böcker på olika språk lätt sökbara för barnen:
http://www.childrenslibrary.org/icdl/SimpleSearchCategory.
Man kan söka böcker efter olika ämnen, efter ålder, efter verkligt eller mera
fantasifyllt innehåll, efter barn eller djur som huvudpersoner, efter storlek, efter
längd, efter färg på omslag etc eller efter språk. Och så är det förstås meningen
att man ska läsa böckerna direkt på skärmen i detta digitala bibliotek, bläddra
sida för sida, eller läsa på det sätt som faller en i smaken.
Ganska många språk finns representerade men antalet böcker på de olika
språken är inte imponerande än. Flest böcker finns förstås på engelska (270
böcker), och mycket få på vissa språk (ungerska 3, svenska 4, vietnamesiska 1,
för att nämna några), och totalt tycks biblioteket nu ha drygt 1000 böcker (lite
svårt att få fram på sidan). Men det ökar hela tiden. En hel del gamla böcker
finns dock med (i en del fall urgamla!), men antalet böcker från 1990- och 2000-
talet har ökat. Problemet är copyright-skyddade böcker även om sådana i viss
mån. Den som innehar copyright på böcker och vill vara med i digitala biblioteket
kan gå in på sidan och välja mellan fyra grader av tillstånd som man ger
universitetet i Maryland. Alla talar om digitalt nyttjande enbart, och absolut ingen
rätt att ge ut böckerna i pappersform. De olika nivåerna i tillstånd går från mycket
liberalt till mera strikt (= svårt att ladda ner etc). Man önskar på sikt få med 100
språk och 100 länder. "
"För närvarande finns sidan översatt till arabiska, franska, tyska, hebreiska, farsi,
portugisiska, mongoliska, spanska och thai och man har naturligtvis sett att
antalet besök på sidan direkt ökar när hela texten finns på det egna språket. "
Det är inte bara fria böcker som är utlagda här utan även en del nyare från länder som gärna vill sprida sin litteratur utanför landets gränser. Kanske finns här något användbart för barn med annat modersmål än svenska.
Var är Noras Pulka? är den första i en serie digitala bilderböcker om
Nora av Elmira och Ramona Zadissa, båda bosatta i Umeå. Boken, som kan
läsas på svenska, engelska och persiska/farsi, har publicerats av Barnens Polarbibliotek. Man kan bläddra, läsa och även få berättelsen uppläst. Läs mer på www.barnenspolarbibliotek.se
Har hämtat följande lästips från nyhetsbrevet Tema Modersmål nr 2 2007:
Hur viktigt och framgångsrikt det är att förstå mer om språkutveckling och
att använda alla språk för kunskapsutveckling och identitetsutveckling
framgår klart i följande nya böcker:
a. ”Det hänger på språket” lärande och språkutveckling i grundskolan.
http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s?id=2474&artnr=32020-01&csid=66&mp=4918
b. ”Stärk språket stärk lärandet” för och med andraspråkselever i
klassrummet.
http://www.hallgren-fallgren.se/bok1.asp?id=186
c. ”Broar mellan kulturer” somaliska barns språksocialisation i hem och
förskola.
d. ”Stärkta trådar” flerspråkiga barn och elever utvecklar språk,
litteracitet och kunskap.
e. ”Vidga vyerna” om människor möten mångfald
http://www.rinkeby-multiling.stockholm.se/publikationer.htm
Nyhetsbrevet ges ut av Myndigheten för skolutveckling.
Läste i dagens Gringobilaga av Metro att av de ca 500 svenska bilderböcker som kommit ut mellan 1995-2005 återfinns s.k. blattebarn endast i 14 st. Huvudpoängen i skildringen är i de flesta fall att de är annorlunda. Föräldrarna är stränga och barnen måste lyda. Barnen framställs ofta som offer eller som förövare.
Författaren till artikeln, Linda Culibrk tycker också att illustratörerna har svårt att få in barn med olika utseenden som bikaraktärer. Om det finns något "blattebarn" är det oftast huvudkaraktären. Böckerna karaktäriseras ofta av tycka synd om-känslor.
Om årets trender i barn- och ungdomslitteraturen kan man läsa på Svenska Barnboksinstitutets hemsida.
Inlägg
Alla kommentarer
