Bibliotek 2009

Många har som tidigare sagts försökt förutsäga vad som kommer att hända under 2009. Erik Herngren skriver för Kairos Future om 2009 i en artikel, What's on 2009. Att blicka in i framtiden för ett särskilt år är vanskligt, skriver han. Många av de trender vi ser är inte specifika för 2009. Men att 2009 kommer att präglas av lågkonjunkturen är säkert. För bibliotek kan faktiskt lågkonjunktur innebära högkonjunktur. Med utgångspunkt för de nedslag Erik Herngren gör, funderar jag över hur jag skulle tagit konsekvensen av detta om jag haft ansvar för ett bibliotek:

Herngren skriver att psykologin kring en lågkonjunktur har väldigt stor betydelse. Ett samhälle fyllt av människor som tror på framtiden, sätter fart på ekonomi och tillväxt. På samma sätt gäller det omvända. Svenskarna har enligt FSI, Forskningsgruppen för Samhälls- och informationsstudier, inte visat så låg framtidstro sedan de började med sina mätningar i mitten på 90-talet.
En gång när jag var i Göteborg, fick jag i min hand en tidning som hette Goda Nyheter. Kanske skulle biblioteket kunna vara en arena för Goda Nyheter - goda exempel, människor med framtidstro, feel good-program - läsning kan ju vara en sån må-bra-grej. Mer programverksamhet helt enkelt och mer marknadsföring av medier. Se över öppetttiderna. Har det fysiska biblioteket de mest relevanta öppettiderna?

I USA har man redan märkt av en folkvandring i retur. Många illegala invandrare återvänder till tex. Mexico. Oro för morgondagen leder ofta till ökad främlingsfientlighet.
Återvandringen av illegala invandrare i andra länder, har nog ingen särskild inverkan på biblioteken än så länge. Däremot kan vi spela en roll att motarbeta en ökad främlingsfientlighet. "Låna en invandrare" är ingen ny idé, men att skapa sådana möten på biblioteket är viktigt.

Flera branscher kommer att få det tufft. För en del handlar det både om lågkonjuktur och ett paradigmskifte. Herngren nämner dagstidningsbranschen och reklambranschen som exempel.
Som bibliotek skulle jag satsa mer på markandsföring via webb, särskilt via sociala medier.

Flygbranschen är i kris. Antingen betyder det att det semesterresor blir billigare eller också minskas kapaciteten och då blir resorna dyrare. Fler åker på ekologiskt mer hållbar semester. Fler semestrar hemma.
I semestertider skulle jag satsa anpassa öppethållandet, vända mig till turister som kommer till min kommun (kanske en depå av böcker på tyska och danska) och att ha ett lockande utbud för dem som är hemma. Utlokalisera biblioteket. Erbjuda Bookcrossing.

Konflikten i Gaza lär bara vara en i raden av uppblossande konflikter.
Mental beredskap för ett ökat antal flyktingar och asylsökande till biblioteket. Snabbt försöka få fram relevanta medier.

Herngren tror att den svenska politiken kommer att handla om tre saker: EU, ekonomin och ekologi. Klimatfrågan är också så etablerad att den kommer att få en hel del utrymme.
Biblioteken kan dra sitt strå till stacken genom att mer konsekvent arbeta webbaserat, låta bli att skriva ut mail, kopiera i onödan, minska pappersanvändningen inom biblioteksadministrationen.

Fildelning blir på sikt en icke-fråga. T.ex. genom att gigantiska musikbibliotek tillhandahåller streamad musik.
Jag skulle fundera mycket kring bibliotekets mediautbud. Kanske tillhandahålla trevliga miljöer, platser att streama ljud och bild från i det fysiska biblioteket - relaxplatser.

Konsumismen fortsätter trots lågkonjunkturen. Folk kommer inte att sluta konsumera. Däremot förskjuts fokus på vad man lägger pengar på: Retro, hem och familj."eko-reko"
Även med tanke på ovanstående, skulle jag satsa på mer programverksamhet, "do-re-do" -utställningar och workshops för barn, ungdomar och äldre, smånjutningar, aktiviteter för barnfamiljer. Också marknadsföring bl.a. via sociala media.

Nostalgi. Herngren ger exempel på att många kapitalstarka grupper i 50-årsåldern nu söker sig tillbaka till sin tonårstid.
Nostalgiutställningar. Musikstil, kläder etc. 60-talsmat på biblioteket?

Slaget om handelsplatsen. En lågkonjunktur sätter press på stordriftsfördelar i alla led. Detta driver fram en likriktning, vilket leder till att konsumenterna tröttnar på stora köpcenter med samma innehåll överallt. Efterfrågan på handelsplatser som är genuint egna och annorlunda kommer att växa. Nyckelordet för dem som kommer lyckas med detta, skriver Herngren är LIVE - Living, Immersive, Vibrant, Entertaining. Det handlar om att erbjuda en plats för en kombination av shopping, möten, nöjen och events som "vibrerar av intresseväckande liv och livsmöjligheter".
LIVE - ett nyckelord också för biblioteket - fast kanske inte så mycket shopping i fysisk bemärkelse. Apropå det genuina, skulle jag satsa på folkkonst, folkkultur, söka samarbete med hembygdsföreningar och hemslöjdskonsulenterna.

Nya genombrott för marknadskommunikation. Nu börjar kunskaperna kring att utnyttja sociala media för kommunikation bli så stor att det kommer ge rejäla avtryck i affärsmodeller och vardagsliv, tror Herngren.T.ex. genom utnyttjandet av microcommunities och microbloggning.
Jag skulle se över personalens kunskaper vad gäller webb 2.0, använda twitter på biblioteket.

När jag läser igenom det här ser det inte så originellt ut, vare sig förväntningarna inför året som vi nyss påbörjat eller vad jag skulle göra på "mitt" bibliotek om jag hade något efter att ha läst den här lilla trendanalysen. Det är ju ungefär vad alla bibliotek redan gör idag - eller? Det är svårt att ta ett större tankemässigt hopp in i framtiden. Då får man nog arbeta med scenarier, vilket skulle vara väldigt kul. Kanske jag gör ett försök framöver.

Låna en fördom-konceptet

har tydligen blivit en succé. Idén kommer ursprungligen från Danmark och är nu enligt Seattlepi.com spritt till 22 länder. Living Library kallas det här. I Bainbridge Island Library lånar man t.ex. ut en funktionshindrad, en kvinnlig polis, en ung man som är gay och en ateist.

Bibliotekarie som tror på berättelsen

Jag ska dra mitt strå till stacken när det gäller personalrekrytering till Östra Göinge bibliotek genom att citera delar av annonsen som jag såg på Biblist.

Den stolthet över bibliotekariers profession som lyser fram genom texten gillar jag. Jag gillar lite kaxighet hos vårt skrå. Men vem som jobbar på bibliotek tror inte på berättelsen? Det skulle man inte ens behöva ifrågasätta. Berättelsen, inte mediet, boken mellan pärmar av papper. Visst det också, men berättelsen finns också i det muntliga, på film, i en sångtext, i musik, i dataspel eller i en naturvetenskaplig text om t.ex. fotosyntes.

"I Göinge tror vi på berättelsen. Det är vi vana vid. Redan våra väldokumenterade sägner visar fram en befolkning med tro på fiktionens kraft och möjlighet till kommunikation, upplevelse och kunskapsinhämtande.Biblioteken i Göinge har samma inställning. För oss är inte mediet det viktiga utan berättelsen. Och presenterar - det gör vi! Vi vill inte ha media som står i hyllorna, vi ser det som vårt primära ansvar att mycket aktivt prata och samtala med kommuninvånarna om detta. "

"Vi pratar mellan hyllor och vid mediasamtalskvällar.Men det förmedlande uppdraget slutar inte där. Bibliotekspersonalen återfinns lika ofta i skogen, vid Frännarps hällristning, i föreningslivet som på biblioteket. Vi samarbetar med fysiker och astronomer, med musiker och professionella berättare.Alla lär inte på samma sätt. Gardners teorier om de sju intelligenserna är vår grundbult. Vi har ett ansvar att aktivt hitta nya sätt att förmedla. "

Jag hör Maria E entusiastiskt marknadsföra sin personals kompetens och Gardner - visst är det lite Mars Express.


"Vi utgår ifrån att du läser mycket, ser film, lyssnar på musik, håller dig informerad via tidningar, webben m.m. Lika viktigt är att du har ett reflekterande och personligt förhållningssätt till det du läser m.m. Vad tycker du om och varför? Vad tycker du inte om och varför? Detta är ju ditt arbetsredskap."
"Dina blivande kollegor är en salig blandning som, förutom biblioteksutbildning, även är lantbrukare, biolog, fågelskådare, hantverkare, recensenter och filmare. Allt detta ger oss näring och möjlighet att tänka nytt. "

En bred, samlad kompetens och en utmaning att tänka nytt. Många andra bibliotek skulle kunna tänka likadant. Många gör det. Andra gör det inte.

Låna en bas på biblioteket!

Vad kan du snart inte låna på ett bibliotek? Idag kan du förutom medier förstås, också låna paraplyer, läsglasögon, stavar, laptops eller en fördom. Biblioteket i Sakskøbing i Danmark är först med att låna ut musikinstrument. Än så länge kan man låna en Yamaha elbas med förstärkare och ett Yamaha keyboard. Det är gratis att låna och instrumenten kan reserveras på samma sätt som bibliotekens medier. Lånetiden är en månad. Läs mer om erbjudandet på bibliotekets hemsida.

Idén kommer från Deichmanske bibliotek i Oslo, där man sägs haft en stor succé med att låna ut ukuleler!

Kanske ett sätt för kulturskolor och bibliotek att samarbeta?