Opublicerat av Hemingway

Läser i DN Bok att hittills opublicerade brev och texter av Hemingway kommer att läggas ut på nätet den 5 januari. Det gäller ca 3000 brev och lite annat som han skrev när han under andra världskriget var med och jagade tyska ubåtar utmed Kubas kust.
Hemingway är en författare som jag läst väldigt lite av - jag tror egentligen inte att jag läst något av honom sen jag läste litteraturhistoria för hundra år sen. Ändå är det en författare jag fascineras av. Jag planerar ständigt något slags litterär USA-resa, där platser med anknytning till Hemingway finns med i rutten.

Bokerier

Vill bara tipsa om Jönköpings stadsbiblioteks blogg Bokerier. - En av de mer omväxlande och inspirerande biblioteksbloggarna tycker jag!

Harry Potter - the prequel

För en tid sedan skrev JK Rowling för välgörenhet om vad som utspelade sig före den första Harry Potter-boken. Detta stycke, ett s.k. prequel kan man nu läsa här. Klicka på Read our author's stories,sedan på J K Rowling.





Prequel - utspelar sig före originalet. Prequelen är alltså en efterföljare i verkligheten, men en föregångare i fiktionen. Ordet är ett nyord, troligen skapat under 1970-talet och är en sammansättning av det latinska prefixet pre- (före, innan) och det engelska ordet sequel.
(från Wikipedia)

Att lära sig läsa genom skönlitteratur

Aktualiserar igen Karin Jönssons avhandling Litteraturarbetets möjligheter : En studie av barns läsning i årskurs F-3, som jag tidigare tipsat om. I tidskriften Specialpedagogik 2007:6, finns en artikel om hennes arbete.
- Kanske är min avhandling också en reaktion mot alla larmrapporter om att elever läser för lite böcker och propåer om vilka läsmetoder som fungerar bäst. Jag har tvärtom velat lyfta fram att innehåll i skönlitteratur kan användas mycket tidigt i skolan, säger Karin Jönsson

Yngre barn och samtal kring läsning

Boksamtal är en metod som kan användas även med yngre barn, visar Karin Jönsson, som disputerat vid Malmö högskola med sin avhandling Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3.
Karin Jönsson ser skönlitteratur som något självklart för att utveckla läsandet, skrivandet men även tänkandet hos eleverna. Hon menar att skolan behöver föra en diskussion om hur man levandegör texter och hur samtal kring böcker kan bli vägar till förståelse och utveckling.

Efter Harry Potter 7

Den som vill veta hur det gick sen, kan titta in här. ( Det är inte J.K.Rowlings som står bakom sajten)

VÄrsta boken

I Göteborg har man också anammat det amerikanska fenomenet Bookcrossing. Barnbibliotekarier har lagt ut 1200 pocketböcker runt om i stan. Den som hittar boken och läser den, får gärna skriva en kommentar och sedan lägga ut den igen. I Göteborg kallar man projektet VÄrsta boken.

Länsbibliotek Jönköping placerade med hjälp av flera kommunbibliotek ut barn- och ungdomsböcker på samma sätt förra sommaren. Då och då får länsbiblioteket fortfarande meddelanden om att läsjournaler lagts in på Bookcrossings webbplats. Det är spännande läsning och kul att se var böckerna tar vägen.

Andra bibliotek som jobbar med Bookcrossing är t.ex. Halmstad och Järfälla, som också fick medel från Kulturrådet för detta.

Barnboksförlag mot könsroller

Ett nytt barnboksförlag har startat i Linköping, skriver Östgöta Corren idag. Förlaget heter Olika förlag och tanken är att ge ut böcker som visar alla möjliga familjekonstellationer. Dessutom förkastas alla gamla könsroller som visar pojkar som starka medan flickorna är svaga och osäkra. Marie Tomicic, en av förläggarna menar att många barn inte känner igen sig i dagens barnböcker. De två första böckerna heter Värsta prutten Lolly resp. Här kommer Uppfinnar-Johanna.I den första boken får vi möta två pappor och i den andra en teknikintresserad adopterad tjej. Totalt planeras fem böcker i år.

Children's Digital Library

Ett av de besök vi gjorde inom 2020 Mars Express på vår studieresa till USA, var på HCIL, Human Computer Interaction Lab, University of Maryland. Infogar här ett klipp från vår rapport (som i sin helhet kan läsas på www.2020marsexpress.se )

"En viktig del i den innovativa forskning inom
avdelningen är The International Children´s Digital Library, ett stort projekt som riktar sig till barn upp till 13 år och som nu omfattar 39 språk.
Grundidén är – liksom arbetet i den digitala designen/tekniken tillsammans med
barn – att utveckla teknik med hjälp av barns idéer och ur deras synvinkel, men
samtidigt skapa förståelse och samförstånd mellan barn världen över.
Man startade år 2002 tillsammans med fyra barn. Barnen fick uttrycka önskemål
om vad som var viktigt för dem när de skulle söka böcker digitalt. Då kom sådant
fram som färg och olika sätt att läsa en bok mm. Utifrån sådana önskemål
försöker man göra böcker på olika språk lätt sökbara för barnen:
http://www.childrenslibrary.org/icdl/SimpleSearchCategory.
Man kan söka böcker efter olika ämnen, efter ålder, efter verkligt eller mera
fantasifyllt innehåll, efter barn eller djur som huvudpersoner, efter storlek, efter
längd, efter färg på omslag etc eller efter språk. Och så är det förstås meningen
att man ska läsa böckerna direkt på skärmen i detta digitala bibliotek, bläddra
sida för sida, eller läsa på det sätt som faller en i smaken.
Ganska många språk finns representerade men antalet böcker på de olika
språken är inte imponerande än. Flest böcker finns förstås på engelska (270
böcker), och mycket få på vissa språk (ungerska 3, svenska 4, vietnamesiska 1,
för att nämna några), och totalt tycks biblioteket nu ha drygt 1000 böcker (lite
svårt att få fram på sidan). Men det ökar hela tiden. En hel del gamla böcker
finns dock med (i en del fall urgamla!), men antalet böcker från 1990- och 2000-
talet har ökat. Problemet är copyright-skyddade böcker även om sådana i viss
mån. Den som innehar copyright på böcker och vill vara med i digitala biblioteket
kan gå in på sidan och välja mellan fyra grader av tillstånd som man ger
universitetet i Maryland. Alla talar om digitalt nyttjande enbart, och absolut ingen
rätt att ge ut böckerna i pappersform. De olika nivåerna i tillstånd går från mycket
liberalt till mera strikt (= svårt att ladda ner etc). Man önskar på sikt få med 100
språk och 100 länder. "

"För närvarande finns sidan översatt till arabiska, franska, tyska, hebreiska, farsi,
portugisiska, mongoliska, spanska och thai och man har naturligtvis sett att
antalet besök på sidan direkt ökar när hela texten finns på det egna språket. "

Det är inte bara fria böcker som är utlagda här utan även en del nyare från länder som gärna vill sprida sin litteratur utanför landets gränser. Kanske finns här något användbart för barn med annat modersmål än svenska.

Trespråkig elektronisk bilderbok

Var är Noras Pulka? är den första i en serie digitala bilderböcker om
Nora av Elmira och Ramona Zadissa, båda bosatta i Umeå. Boken, som kan
läsas på svenska, engelska och persiska/farsi, har publicerats av Barnens Polarbibliotek. Man kan bläddra, läsa och även få berättelsen uppläst. Läs mer på www.barnenspolarbibliotek.se

Regionbibliotek Västra Götaland poddar boktips

Nu kan du få boktips upplästa i din dator eller mp3-spelare. För att öka intresset för läsning, satsar nu Regionbibliotek Västra Götaland på nya sätt att locka till läsning. Via Bokpuffen, ett projekt där man via poddradio kan få inlästa smakprov på nya böcker och utvalda klassiker.

Bokpuffen-projektet är en förlängning av boktips.net, som är en boktipsdatabas med tips från bibliotek runt om i landet.
Regionbiblioteket hoppas på detta viset nå inte bara en bokintresserad allmänhet utan också teknikintresserade ungdomar.

www.bokpuffen.net
www.boktips.net

Lingon eller blåbär?

Enligt en artikel i Ica-kuriren 2007:16 minskar intresset för friluftsliv starkt bland unga. Linda Nordström, ordförande för Fältbiologerna säger att när de ordnar utedagar för skolklasser,ser de att många inte längre kan skilja på lingon och blåbär. Ungdomarna har aldrig suttit vid en lägereld, de rör sig osäkert på stigarna för de är ovana vid ojämt underlag. Vi har tappat mycket av den naturkänsla som förut var en självklarhet, säger hon. Konsekvensen kan bli att människor inte bryr sig så mycket om miljön.
Anders Szczepanski, som forskar om utomhuspedagogik vid Linköpings universitet säger att lärare och pedagoger, födda på 70-talet är rädda för att lämna stigar och vägar. Det är inte naturligt för 70-talisterna att vara ute i skog och mark. Däremot kan de ha rest väldigt mycket i avlägsna länder, men det är ett helt annat slags landskapskontakt.
Ica-kuriren ställer frågan till några ungdomar när de senast var ute i naturen. Räknas havet? säger en av dem. I såfall var jag där i somras. En invandrarkille, 16, säger: När jag var fem var jag med pappa på savannen.
Vi urbaniseras. Hur påverkar det oss på biblioteken? Att ungdomar sitter mycket vid datorer förstås, men annars? Syns det även i litteraturen? Trender i utgivningen eller vad som lånas ut? Tänker vi i de här banorna när det gäller mediaplanering? Kan kampanjer eller år som Linnéåret påverka något?

Bloggtips

Den sköna bloggen tycker jag tycker är en av de mest intressanta biblioteksbloggarna just nu. Det är några bibliotekarier på Sandvikens bibliotek som står bakom den. Den handlar om det mesta som rör folkbibliotek, men med betoning på skönlitteratur.

Blattebarn

Läste i dagens Gringobilaga av Metro att av de ca 500 svenska bilderböcker som kommit ut mellan 1995-2005 återfinns s.k. blattebarn endast i 14 st. Huvudpoängen i skildringen är i de flesta fall att de är annorlunda. Föräldrarna är stränga och barnen måste lyda. Barnen framställs ofta som offer eller som förövare.
Författaren till artikeln, Linda Culibrk tycker också att illustratörerna har svårt att få in barn med olika utseenden som bikaraktärer. Om det finns något "blattebarn" är det oftast huvudkaraktären. Böckerna karaktäriseras ofta av tycka synd om-känslor.
Om årets trender i barn- och ungdomslitteraturen kan man läsa på Svenska Barnboksinstitutets hemsida.