Vardagen tar över

Jag har gjort en liten, högst ovetenskaplig undersökning av läsandet av biblioteksbloggar. Det tycks som om den genomsnittlige bibliotekarien inte läser biblioteksbloggar särskilt ofta. Det blir inte av, det är nåt man tänkt göra sen, mycket annat kommer i vägen. När man sitter i upplysningen är det databaser, bibliotekskataloger eller inköpskällor man använder förutom Google förstås. Kanske associerar man också bloggar med något mindre viktigt, inte så informativt.

Jag sitter med ett annat perspektiv än bibliotekarien på golvet. Det ingår i mitt uppdrag att omvärldsbevaka, att vidarebefordra det jag tror är av intresse för eller av vikt för bibliotekens utveckling. Privat skruvar jag det lite till och bloggar ibland om sånt som kanske inte känns relevant för så många andra än de som delar mitt intresse för Bibliotek 2.0 och socialt nätverkande.

Jag undrar hur mycket hinner/tar man sig tid till/har man i uppdrag att omvärldsbevaka när man jobbar på ett "vanligt" bibliotek? Hur mycket kontakt har man med andra bibliotek? Hur mycket erfarenheter utbyter man bibliotek emellan? Hur mycket är man villig att bjuda på idéer och erfarenheter man gjort?
Varifrån hämtar man impulser till nytänkande? Eller gör man bara mer av samma sak när man tror att man gör nåt nytt?
Hur många använder sig av RSS-läsare? Själv vet jag inte hur jag skulle klara mig utan den funktionen.

Bloggar är inte den allenarådande vägen att skaffa sig information, men man kan ställa sig frågan om länsbiblioteket gjorde rätt när vi ersatte aktuelltsidan med en blogg. Jag vill tro det.

Den 5 maj ska Länsbibliotek Jönköping ha en introduktions/inspirationsdag om webb 2.0 och till hösten ska vi sätta igång en utbildning för personal på biblioteken typ 23 saker, fast i mindre skala och med olika nivåer - ungefär som PIM-utbildningen inom skolan. Jag hoppas biblioteken kommer att tycka att detta är kul och användbart.

Vem läser biblioteksbloggar?

Det är en viss skillnad på biblioteksbloggar och bloggar som omvärldsbevakar ur bibliotekssynvinkel. Biblioteksbloggar i allmänhet handlar till största delen om litteratur eller annan media eller om evenemang på biblioteket och har allmänheten som målgrupp. Andra bloggar med biblioteksanknytning kan vara mer personliga, handla om arbetet, brukarna eller livet i största allmänhet. Omvärldsbevakningsbloggarna har främst bibliotekarier och politiker som sina målgrupper.

Länsbibliotek Jönköpings blogg boomerang har länets kommuners bibliotek, landstings- och kommunpolitiker och i någon mån länsbibliotekskollegor som målgrupp. Som jag skrev i förra inlägget funderar vi kring bloggens funktion och läsare. Med denna snäva målgrupp förväntar vi oss inte någon jättetillstömning av läsare. Men eftersom vi tagit bort vår aktuelltsida från webbplatsen och ersatt den med bloggen skulle man ju hoppas på ett större intresse att ta del av innehållet.En idé jag hade när vi skulle inordnas under ett webbverktyg vi själva inte valt, var att vi skulle ersätta webbsidan med en blogg. Men så djärva var vi inte.

Vårt första försök med en gästbloggare gav en tredubbling av besöken. Nu har vi gått tillbaka igen, fast kanske inte riktigt till samma nivå som förut. Det är svårt att säga efter en vecka. Man kan fråga sig varför besökarna ökade nu. Vilka var de som besökte bloggen? Värnamo bibliotek? Kulturnämnden i Värnamo? Besökare som länkats över från gästbloggarens egen blogg? Eller var inehållet nu så mångsidigt och intressant att besökare återkom och var nyfikna på vad Raymond skulle skriva den här dagen?

Vem läser omvärldsbloggar för bibliotek? Läser bibliotekarier i allmänhet sådana? Eller är det roligare att läsa om böcker? Har man tid att läsa bloggar? Får/kan man göra det på arbetstid? Är det främst bibliotekarier som själva bloggar som läser? Eller som i varje fall kommenterar? Det ser i alla fall ut så av kommentarerna att döma på min egen blogg. Anna-Stina Axelsson skriver i en kommentar till förra inlägget att Biblioteksbloggen inte har fler än 172 besök/dag. Den räknar jag ju ändå som ett slags officiell, nationell biblioteksblogg som alla bibloteksanställda borde känna till och besöka dagligen. Trots all marknadsföring verkar det inte som om "alla" känner till den.

Länsbiblioteket feedar ju boomerang till startsidan så man kan i alla fall läsa en bit av ett inlägg utan att gå in på bloggen. Många kanske nöjer sig med det.

Sen läser ju inte bara bibliotekarier bloggen för att ta del av något nytt. Många gamla inlägg läses faktiskt. Då är det ofta något "matnyttigt" som hittats via Google. Det mest lästa inlägget på boomerang är faktiskt ett inlägg om engelskt lexikon. Det mest lästa inlägget på denna blogg är Besök Pradomuseet via Google Earth. Nyttoinlägg som gratis mp3böcker på engelska är också ett mycket besökt inlägg.

Hur läses bloggarna om bibliotek?
Jag skulle vilja veta varför du läste det här!

Gästbloggare - ett sätt att marknadsföra bloggen?

För en organisation som länsbiblioteket tror jag att det kan vara bra med gästbloggare. Länsbibliotek Jönköpings blogg boomerang är i första hand en omvärldsbevakningsblogg för kommunbiblioteken i länet. I vanliga fall har vi inte överdrivet många besök per dag - det varierar väldigt men i snitt kanske 15-20 utom då vi bloggade från DreamHack då vi var uppe i 667 besök en dag.

Nu har vi bjudit in en gästbloggare till vår blogg för att få in andra perspektiv i det som skrivs - vi har inte lyckats få några andra skrivare än ån just på DreamHack. Vi tänker bjuda in bloggare med både ett annat regionalt perspektiv och med ett lokalt. Först ut är Raymond Pettersson som denna vecka bloggar från Värnamo. Raymond är kulturnämndens ordförande i Värnamo och också ordförande i Länsmuseeets styrelse. Annars är han gymnasielärare i Vaggeryd.

Man kan faktiskt se att antalet besök har ökat denna vecka - till runt 70 per dag.

Bloggen består hittills av mycket envägskommunikation, mycket information. Vad vi önskar är att vi skulle få lite debatt, få biblioteken att tycka till lite mer. Vi är inte så bra själva på att väcka debatt i bloggen, kanske kan våra utomstående bloggare våga ifrågasätta lite mer och få läsarna att reagera.

Bloggning för stressade

:




Den allra mest förädlade formen av mikrobloggning: Nanobloggning?
Testa nanoblogg.se

Bloggtrötthet?

Jag läste just en artikel på Wired - Twitter, Flickr, Facebook Make Blogs Look So 2004. Bloggande ersätts mer och mer av socialt nätverkande. Många släcker ner sina privata bloggar. Det är ingen idé att lägga ner tid på att sitta och fila på bloggposter och hitta sätt att få läsare. Bloggosfären är översvämmad av skräp.

Jag använder Twitter, Flickr och Facebook, men jag läser fortfarande bloggar och skriver själv när jag tycker jag har något att skriva om. Något jag själv reflekterar över. Men jag tycker mig ha sett en nedgång även bland bibliotekariebloggarna. Inläggen kommer inte lika ofta som för ett tag sen. Beror det på att man är mer aktiv på andra ställen ?- Facebook t.ex. Eller har man tröttnat på att omvärldsbevaka. Eller händer det inte så mycket nu som det inte redan är skrivet mycket om?

Jag gillar bloggar. Idag finns det ju många möjligheter att hotta upp dem - om man tid eller kunskap. Genom bloggar når man i alla fall en del som man inte skulle nå enbart via Facebook eller något annat socialt nätverk.

Fortsätt blogga flickor!

Blev uppmärksammad av kollegan Åsa Storck på denna krönika i SvD: Flickornas bloggande . Pojkars datorspelande framhävs ofta - både ur ett negativt perspektiv, men också ur det perspektivet att spela datorspel befrämjar vissa egenskaper som är viktiga för att bli en bra, kirurg, strateg osv.
Tjejer är bra på kommunikation. Men en blogg kan, som framgår av artikeln, kräva mycket mer än att vara bra på kommunikation.