Børnebibliotekaren som playmaker

Förra året kom rapporten Fremtidens biblioteksbetjening af børn från Styrelsen for Bibliotek og Medier. I rapporten lämnades 10 rekommendationer eller budord för barnbiblioteksverksamhet. Något som känns lite nytt och främmande för oss på svenska bibliotek är det stora fokus man lägger på lek och bibliotek. Ska man leka på biblioteket? Är det något vi ska syssla med? Ska biblioteken bli förskolor? är frågeställningar några kanske ställer sig.

I Danmark har man tagit fasta på lek och bibliotek. De första projekten inom det här området börjar nu dyka upp. Projektet Børnebibliotekaren som playmaker ska nu genomföras i Lolland-, Vordingborg-, Næstved-, Roskilde- och Guldborgsund kommuner.

Projektets fokus ligger på lek och hur lek kan integreres i det fysiska biblioteket. Externa samarbetspartners är Experimentarium, Danfoss Universe, LEGO Education samt Århus Kommunes Biblioteker.

Barnförbjudna bibliotek?

Kan kanske bli verklighet i USA enligt en artikel i The Boston Phoenix. Någon slags barnsäkerhetslag, Consumer Product Safety Improvement Act skulle kunna tillämpas på bibliotek.
Lagen träder i kraft den 10 februari och innebär att alla produkter för barn under 12 ska blytestas - böcker, spel, leksaker, sportutrustning,möbler, kläder, DVD - ja allt. Som man skriver i artikeln så har böcker alltid ansetts mer farliga att läsa än att äta.

Kommer att tänka på babypyjamasen i storlek 60, inköpt i USA som jag fick i present till ett av mina barn som var märkt: får ej komma i närheten av öppen eld. Eller kontraktet jag fick skriva på om att jag av fri vilja steg upp på löpbandet vid en sjukhusvistelse i New York. Det kunde ju hända att jag föll död ner eller fick en hjärtinfarkt.

En annan aspekt av barnsäkerhet som jag upplevde när jag besökte några amerikanska bibliotek var att vuxna inte fick vistas på barnavdelningen utan barn. Det kan man däremot förstå.

Framtidens barn i framtidens bibliotek

Den 1 dec hölls en mycket givande dag om framtidens barn i framtidens barnbibliotek i Malmö i regi av Regionbibliotek Skåne. Nu finns minnesanteckningar från dagen utlagda på Regionbibliotekets webb. Jag vill bara förtydliga ett par saker som anges under mitt framträdande. De frågeställningar som anges ingår inte i en bok av Rob Bruijnzeels, utan är mina egna. De olika medier jag visade på mina slides finns inte alla på quillr.com. Här kan man läsa om de medier jag visade.

Det intelligenta barnbiblioteket

Sitter och letar bakgrundsmaterial för ett föredrag som med utgångspunkt från 2020 Mars Express ska handla om framtidens barnbiblioteksverksamhet (läs ungdom oxå).
Hittade bl.a. denna magisteruppsats från BHS: Det intelligenta barnbiblioteket: Att skapa ett analysverktyg för barnbiblioteksmiljö av Emma Helin och Rose-Marie Lindqvist. Med Rum för barn som exempel testar man om Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser är användbar på bibliotek.
Särskilt intressant för oss som jobbat med Mars Express där vi i flera sammanhang använde oss av och funderade kring Gardners teorier när det gäller utformningen av rummet!
Bilden är en av de illustrationer som Ebba Eriksson gjorde för att koordinera barnens önskemål med Gardners intelligenser. I detta fall lingvistisk intelligens.

Framtidsgruppen

I går träffades Framtidsgruppen för första gången. Framtidsgruppen är en arbetsgrupp som består av några bibliotekskonsulenter. Vi som är med i gruppen är: Christine Wennerholm, Länsbibliotek Gävleborg, Sylvia Blomberg, Regionbibliotek Örebro, Christina Stenberg, Länsbibliotek Västmanland, Eva Fred, Göteborgs stadsbibliotek och jag, Lo Claesson, Länsbibliotek Jönköping. Cay Corneliusson, Kulturrådet, är också knuten till gruppen.Vi ska undersöka hur vi i Sverige kan använda och applicera den danska Bibliotekstyrelsens rapport Fremtidens biblioteksbetjening af børn.

Det som urskiljer sig som den största skillnaden i vad som rekommenderas i rapporten och vad vi jobbar med och pratar om här, är synen på lek och bibliotek. Det är inspirerande att se vilken optimism rapporten andas när det gäller barnbibliotekens framtid.

Vi kommer att rapportera våra slutsatser och eventuella förslag till barnkonsulentgruppen och Länsbibliotekarieföreningen.

Biblioteket i Charlebourg

Det ingick ett barnverksamhet.Charlebourg är en stadsdel i Quebec. Biblioteket är ganska nytt, ca två år gammalt.

Vilken är då Wow faktorn här? - The green roof, skulle jag vilja säga. Ett tak som en vildvuxen äng som smälter in i landskapet - och maskrosen! Budskapet är Environment. I rabatten framför biblioteket växer rudbeckior och persilja.
En idé med den inre arkitekturen är att man ska kunna överblicka allt från infodisken. Barnavdelningen 0-6 år ligger i en glaskub -för att ge insyn och för att stänga ute ljud. Den är välutrustad med massor av leksaker, gulliga små möbler, amningshörna med micro och skötbord, sagoläsningsgradäng, men berör ändå inte särkilt mycket.

Det är luftigt i hyllorna, men man utnyttjar inte detta utrymme för skyltning. Skyltar gör man på särskilt avsedda hyllor, t.ex. vid självservicestationen.

De lite äldre barnen har ett utrymme ovanpå småbarnsavdelningen - också genomsiktbar, medan tonåringarna inte har någon särskild plats. Man säger att man inte tror att tonåringar kommer att använda ett utrymme om det sägs att det är avsett för dem. Däremot ligger en multimediaavdelning i bottenvåningen med "bio" där ungdomarna håller till. Skönlitteratur för ungdom är blandad med vuxenskön, men försedd med en särskild markering.

Biblioteket har en stor utåtriktad programverksamhet för åldrarna 0-21 år, med en stor variation av sagostunder och läseklubbar. T.ex. är sagostund i pyjamas mycket populär.

Communication jeunesse har en stor läsfrämjande verksamhet och ser som sin uppgift att stödja lärare, bibliotekarier och föräldrar i denna strävan. Vi avundas dem allt läckert marknadsföringsmaterial! Den som kan läsa franska, kan hitta mer information på deras webbplats.

Mars Express på IFLA:s sista dag

Med tolkning på sju språk, presenterade vi idag Mars Express för världen! Visst var det lite pirrigt när man tittade ut över denna enorma sal.Ingrid Bon, ordförande för IFLA:s barnsektion konstaterade med tillfredställelse att vi hämtat inspiration från hennes hemland, Nederländerna.
Vi fick ett stort gensvar och fick svara på många frågor. Att arbeta tillsammans med barn på det sätt vi gjort, är tydligen inte så vanligt i andra länder. Vi fick uppmaningen att dela våra erfarenheter med BANQ Département Enfants de Quebec, (någon slags nationell organisation). Inget annat projekt som presenterats handlar om att tänka.
Vi blev mycket uppmuntrade och inspirerade för vårt fortsatta arbete.

Späckat program

I en stor del av världen är katastrofer och svåra trauman något man måste ha beredskap för på biblioteken. Storytelling och litteratur är mycket betydelsefullt i sådana situationer. Ibbys ordförande nämnde en rad projekt världen över –t.ex. motorcykelbibliotek efter tsunamin i Ache-provinsen i Indonesien. Att lyssna till kollegor från utvecklingsländerna ger kunskap och förståelse som är värdefull i vårt mångkulturella arbete.

Antoinette Fall Carrera, Senegal arbetar med barn i år 3 i ”Elementary School”. Klasserna är stora - upp till 90 barn, många av dem arbetar samtidigt som de går i skolan. En stor del av flickorna slutar redan efter 3:e klass. Barnen läser böcker i grupp och samtalar kring bilderna i böckerna. Redan efter några lektioner har hon märkt en attitydförändring hos eleverna. De blev mer aktiva och trygga. Antoinettes paper finns att läsa här.

Antoinettes var ett av många intressanta bidrag från hela världen under rubriken Libraries and Library Services to Multicultural Populations.
De olika projekten fanns också presenterade vid ett antal runda bord i lokalen, där man kunde sätta sig ned och få veta mer. Två andra projekt vi fastnade för var ett stort bookcrossingprojekt i Singapore med 5000 böcker i omlopp, pappa-läser-projekt och ett bibliotekuppbyggnadsprojekt i Ghana, initierat av Kathy Knowles, Canada.
Tyvärr missade jag Jenny Levine, som talade om Library, Litterace, Games and Gaming. Stig-Elvis Furset, Norge, som talade om the Locker Room-Librarian hörde jag inte heller, men rekommenderades varmt av kollegor. Stig-Elvis bokpratar i omklädningsrummen för tonårskillar i sporthallarna.

På kvällen såg vi The Hollywood Librarian - en film om bibliotekens image. - Lång, men rolig bitvis - kommer på DVD.
Som Claudia Lux, IFLA:s president sa: Det viktigaste när det gäller att förändra bilden av bibliotekarien och biblioteken är: Surprise them!

Tyvärr kan jag inte visa några bilder ännu. Blev av med min kamera och måste köpa en ny.

Bibliotek utan förbud: Mars express på WLIC

Bibliotek utan förbud: Mars express på WLIC
Lina Ydrefelt kommenterade igår Mars Express deltagande på WLIC - eller IFLA. Jag har inte själv skrivit om det på min blogg än! Men jag tänkte att jag skulle blogga från konferensen när vi är där (10-14 aug.). Som Lina skriver, finns det väldigt många intressanta programpunkter och vi hoppas få med oss mycket hem.

Fokus Rummet

För några veckor sedan var jag på Gotland och tittade på barnbiblioteken som fått en ansiktslyftning. Fokus rummet kallas projektet. Den som vill veta mer om projektet kan läsa på projektets hemsida. Kreativiteten har varit stor, duktiga konstnärer har anlitats och mycket inspiration kan man hämta i de omgjorda rummen. Barnen gillar det säkert. Det verkar t.o.m. som besöken eller lånen har ökat. Men jag tycker ändå att det är synd att inte barnen själva fått vara med skapandeprocessen.

Stolarna gillar jag särskilt!

Intressant reserapport

Att sätta spår - ett nordiskt barnbiblioteksprojekt Studieresa till Nederländerna den 27 - 29 november 2007
Lena Lundgren, Ingrid Källström och Alice Thorburn besökte Holland i november tillsammans med danska och norska bibliotekarier inom det nordiska projektet Att sätta spår. De deltog i ett seminarium med holländska barnbibliotekarier och gjorde tre studiebesök, i Amsterdam, Velsen och Heerhugowaard.

Vi som arbetat inom projektet 2020 Mars Express, har också haft Holland och Howard Gardner som inspirationskälla. Tråkigt att inte det projekt som Marijke Troelstra var projektledare för och som också har inspirerat oss inte fick någon större påverkan på Amsterdams nya bibliotek. Det svårt att göra sig hörd i stora organisationer och i stora byggnadsprojekt. Det ska bli intressant att se hur det blir med brukarinflytande på alla nivåernär det gäller Stockholms nya stadsbibliotek. Ett exempel på där man lyckats en bit på väg i allafall, är Mölndals bibliotek, där barnbibliotekarie Lena Jonsson och dåvarande filialchefe Eva-Lotta Stenbäck lyckades att föra in ett barnbrukarperspektiv, ett Marsexpresstänk i stadsbibliotekets del av visionen för ett nytt kulturhus, Hus utan tak i Mölndal.

Barnbiblioteket som experimentarium

Nu finns en utvärderingsrapport från projektet Børnebiblioteket som eksperimentarium tillgänglig på projektets hemsida. Projektet har bedrivits av Hjørrings och Frederikshavns bibliotek.

Något som skiljer denna rapporten från många andra jag läst om projekt är att man inte berättar om projektet från A till B, inte bara tar fram det som var postivt. Rapporten är mer i diskussionsform och har med synpunkter från brukarna och även t.ex. Deichmanske bibliotek i Oslo, som man samarbetat med och från besökande grupper.

Bilden visar en bokhylla man får klättra i och där man kan lägga sig på kudden och kika upp på en liten bokfilm under hyllan. Den finns i Runde 2 i Hjørring.

Det (nästan) boklösa biblioteket

För några veckor sedan var jag på biblioteket i Aalborg. Där jobbar man sen en tid tillbaka med ett projekt, som man lite provokativt kallar Det (nästan) boklösa biblioteket.

Man konstaterar att Boken är inte längre det centrala mediet i barns och ungdomars liv. Utlåningen går ner. Därför funderar man över hur biblioteket ska se ut för att vara en plats att räkna med. Man anser att barns medievärld då också bör spegla inköpen och följdaktligen lägger man också om mediainköpen. 75% går till spel och andra nyare medier, medan 25 % går till böcker.

90 % av böckerna flyttas bort från hyllorna ner i magasin eller gallras. På så vis blir det mer plats för en aktivare och mer differentierad förmedling av beståndet. Alla böcker läggs med framsidan upp. Alla hyllor blir skylthyllor. I rummet ska finnas plats för andra rum - spelrum, musikrum, lärrum, rum för mindre barn etc. Arrangemangskontot tillförs medel från materialkontot. Förmedling av böckernas innehåll ska ske genom upplevelser och aktiviteter. T.ex. planerar man café för tvåspråkiga barn, läseklubb, spelklubb för tjejer/killar och en mangaklubb. All aktivitet sker i utlåningsarean.

Man pekar på att barnbibliotekariekompetensen inte ser likadan ut som för några år sedan. Barnbibliotekarierna ska t.ex. kunna spela spel tillsammans med barnen och diskutera dess innehåll.

Nu är ju inte barnbiblioteket ens nästan boklöst. 90 % plockas bort från hyllorna, men de finns ju i det öppna magasinet och man ska hela tiden arbeta aktivt med cirkulation av beståndet. Många barn väljer ju bok efter omslaget, så det kanske räcker långt med de som skyltas med. En berättelse kan också ju ha många uttrycksformer - som bok, som spel, som film eller som ljudfil. Att arbeta på det här sättet med bokbeståndet kräver mer arbete, men är kanske nödvändigt.

Det ska bli intressant att följa hur man kommer att arbeta här i Aalborgs bibliotek. Det nya, nästan boklösa biblioteket öppnar den 12 oktober. Projektet stöds av Biblioteksstyrelsen.

Fotogalleri

Utvärdering av barnavdelningar

Såg i Biblioteksbloggen att Nerikes Allehanda gjort en utvärdering av biblioteken i Örebro län när det gäller utbudet för barn. Det man har tittat på är lokaler, böcker, mysighetsfaktor, möjlighet att få hjälp, handikappanpassning, aktiviteter och fik.
I och för sig är det intressant med en sån här granskning, men störst värde för mig har granskningar gjorda av eller tillsammans med barn.
Jag vet att flera bibliotek har frågat barn inför renoveringar och nybyggen och i 2020 Mars Express har vi jobbat en hel del med att hitta metoder för att få veta vad barn och ungdomar tycker om biblioteken.
Men jag skulle gärna vilja ta del av några fler bedömningar av barnbibliotek gjorda av barn!

Från det Runde Rum i Fredrikshavn

För något år sedan besökte jag Det Runde Rum i Fredrikshavns bibliotek, ett rum avgränsat av spotslights, monterade i ring. Här finnas många intressanta skaer för barn, bl.a. animationsbord där även ganska små barn med enkla medel kan göra små animationer som sedan kan visas på en större skärm i biblioteket. Filmer som gjorts i workshops här i Det Runde Rum visas på bloggen BIBLOG. Titta gärna in här. En del filmer är riktigt roliga.