Bilden av bibliotekarien

Apropå bilden av bibliotekarien - Fun Night på IFLA - tusen bibliotekarier dansar.

Samlade intryck av IFLA

IFLA (The International Federation of Library Associations and Institutions)

Konferensen är inte uppbyggd som konferenser vi är vana vid med en huvudtalare och eventuellt några parallella seminarier.
De olika kommittererna inom IFLA har sina möten, men det finns hela tiden ett antal parallella seminarier att välja på.Jag har försökt vara så bred som möjligt och valt områden jag tror kan vara av intresse för mitt länsbibliotek. Det mesta har varit intressant. Jag tycker jag har lyckats välja en bra mix av program.


+ Mötet med människor från hela världen.

+ Vetenskapen att vi arbetar med samma sak, har samma mål, vare sig vi kommer från
Sverige, USA, Lesotho eller Kazakstan.

+ Man inser att vi kan lära oss mycket av biblioteken i tredje världen - pedagogiska
metoder t.ex.

+ Man blir inspirerad av att dela erfarenheter med människor med liknande eller
mycket olika förutsättningar för sitt arbete.

+ Man får ta del av "best practise" från olika länder och verksamhetsområden.

+ Det här är omvärldsbevakning. Man får en uppfattning av vad som är på G i hela
biblioteksvärlden.

+ Genom studiebesök får man ta del av hur bibliotek i andra länder organiseras och
fungerar.

+ Man får massor av intryck och idéer. Här fanns också en mycket omfattande
posterutställning. Också en större utställning för företag och organisationer.

+ Man knyter många nya kontakter.

- Det är dyrt. Runt 4000 i konferensavgift + res + logi är otänkbart för de allra
flesta folkbibliotek.Därför är högskolebiblioteken och specialbiblioteken
överrepresenterade.

- Ofta ligger konferenserna långt bort - dyra resor.

- De flesta presentationerna ligger på 20-30 minuter. Det är för kort tid för att
man ska kunna gå djupare in på ett ämne. Men man har haft tillfälle att förbereda
sig, för presentationerna ligger ute på IFLA:s webb i förväg. Kanske är det tänkt
att framförandena ska fungera som en orientering eller som aptitretare.

- Just denna konferensen - jag vet ju inte hur det brukar vara - utmärkte sig på
flera sätt av dålig organisation och förvirring. Personalen på konferensens
Security Service var inte heller tillmötesgående.

Man måste kunna ta till sig information på engelska och våga
tala engelska för att få behållning av konferensen. Fler från länsbiblioteken borde få tillfälle att besöka IFLA någon gång. Nästa år är konferensen förlagd till Milano. Temat är då Libraries create the future building on cultural heritage.
Ryan Air flyger billigt till Milano (Bergamo) :-)

Lärande genom referensfrågor

Chow Wun Han från National Library Board, NLB, Singapore, berättade om hur man arbetar med referensfrågor. Man besvarar frågor genom SMS och det finns en grupp som tar sig an frågorna. Man lär av varandra och man får input av specialister inom olika ämnesområden - även utanför landet. Som läranderedskap använder man bloggar, wikis och e-mail.
Platforms for real-time collaborative learning for practising librarians: using blogs, wikis and e-mailing

Jag vet inte hur man gör på enskilda bibliotek när man får en fråga man går bet på inför kunden. Men jag hoppas man inte skäms för att diskutera frågan med kollegor. Biblist och Skolbib kanske kan sägas vara en motsvarighet till den grupp som finns på NLB i Singapore. Men har man kollegor, tror jag det är värdefullt om man kan diskutera med varandra och delge varandra hur man löst olika problem, vilka sökvägar man använt.
Jag är inte engagerad i Fråga Biblioteket, så jag vet inte hur man gör där. Kanske finns det ett lärande bland de deltagande bibliotekarierna på samma sätt?

Continuing Professional Development and Workplace Learning

Fortsatt rapportering från IFLA - det mest intressanta. Här finns hur mycket som helst att ta del av.

Bob Glass, Manchester University hade en lite mer ödmjuk approach än Stephen Abram. I sitt fördrag Platforms for real-time collaborative learning for practising librarians: using blogs, wikis and e-mailing, berättade han hur han i sin undervisning i bl.a. informationsvetenskap använder sig av Facebook, bloggar, wikis och Second Life. Genom reflektionsbloggar och en gemensam wiki, som alla är delaktiga i både när det gäller design och innehåll. (Precis som när jag läste webb 2.0 på BTH på distans.) Man bygger upp sin egen portifolio av kunskap och kan på så vis dokumentera hela sin lärandeprocess. - Ett ganska vanligt sätt för högre studier numera antar jag. Second Life har inte fungerat tillfredställande p.g.a. tekniska skäl, men man provar igen nästa år.

Web 2.0

(Ursäkta alla engelska uttryck)
Stephen Abram (med bloggen Stephens Lighthouse) sprutade fram sitt budskap: Transforming Ourselves and our Libraries. Han listade 17 självklara saker för biblioteken att använda sig av:
1)Mobil
2)Present Management ex. Twitter
3)Tagging ex delicious
4)Scrapbooking ex Zotero
5)Personaliserade webbsidor ex igoogle
6)Microblogging
7)Social content ex knol
8)Public social networking ex Facebook
9)Private social networking ex Ning,Linkedin
10)Integrated social networking ex Myspace developer platform
11)e-books and devices
12)e-learning
13)XML standard
14)RSS
15)Itunes
16)Pod-cast, screen-cast (Han förutspår televisionens snara död)
17)Custom search

Detta låter säkert som grekiska för många, men det är något alla bibliotek måste ta till sig, menar Abram och avslutar: We must change in order to remain what we are.

Guidelines

Ingrid Bon, ordförande för IFLA:s barnsektion presenterade Guidelines for Library Services to Babies and Toddlers. Det finns guidelines även för verksamhet mot andra åldrar. Jättebra verktyg vid verksamhetsplanering. Dessa verkar vara ganska okända hos oss i Sverige. Varför använder vi oss inte av dem?

Biblioteket i Charlebourg

Det ingick ett barnverksamhet.Charlebourg är en stadsdel i Quebec. Biblioteket är ganska nytt, ca två år gammalt.

Vilken är då Wow faktorn här? - The green roof, skulle jag vilja säga. Ett tak som en vildvuxen äng som smälter in i landskapet - och maskrosen! Budskapet är Environment. I rabatten framför biblioteket växer rudbeckior och persilja.
En idé med den inre arkitekturen är att man ska kunna överblicka allt från infodisken. Barnavdelningen 0-6 år ligger i en glaskub -för att ge insyn och för att stänga ute ljud. Den är välutrustad med massor av leksaker, gulliga små möbler, amningshörna med micro och skötbord, sagoläsningsgradäng, men berör ändå inte särkilt mycket.

Det är luftigt i hyllorna, men man utnyttjar inte detta utrymme för skyltning. Skyltar gör man på särskilt avsedda hyllor, t.ex. vid självservicestationen.

De lite äldre barnen har ett utrymme ovanpå småbarnsavdelningen - också genomsiktbar, medan tonåringarna inte har någon särskild plats. Man säger att man inte tror att tonåringar kommer att använda ett utrymme om det sägs att det är avsett för dem. Däremot ligger en multimediaavdelning i bottenvåningen med "bio" där ungdomarna håller till. Skönlitteratur för ungdom är blandad med vuxenskön, men försedd med en särskild markering.

Biblioteket har en stor utåtriktad programverksamhet för åldrarna 0-21 år, med en stor variation av sagostunder och läseklubbar. T.ex. är sagostund i pyjamas mycket populär.

Communication jeunesse har en stor läsfrämjande verksamhet och ser som sin uppgift att stödja lärare, bibliotekarier och föräldrar i denna strävan. Vi avundas dem allt läckert marknadsföringsmaterial! Den som kan läsa franska, kan hitta mer information på deras webbplats.

Mars Express på IFLA:s sista dag

Med tolkning på sju språk, presenterade vi idag Mars Express för världen! Visst var det lite pirrigt när man tittade ut över denna enorma sal.Ingrid Bon, ordförande för IFLA:s barnsektion konstaterade med tillfredställelse att vi hämtat inspiration från hennes hemland, Nederländerna.
Vi fick ett stort gensvar och fick svara på många frågor. Att arbeta tillsammans med barn på det sätt vi gjort, är tydligen inte så vanligt i andra länder. Vi fick uppmaningen att dela våra erfarenheter med BANQ Département Enfants de Quebec, (någon slags nationell organisation). Inget annat projekt som presenterats handlar om att tänka.
Vi blev mycket uppmuntrade och inspirerade för vårt fortsatta arbete.

The Wow factor

Idag valde vi Asien som formiddagspass. (Skriver nu i Internetcaféet - darfor inga prickar. Det tradslosa natverket tog evigheter att ta sig in i, sa jag tar snabbvarianten.
Nagra axplock:
Konceptet One Country - one book namndes igar i en av presentationerna. Ett koncept, utarbetat i Nederlanderna. Lite haftigt att Kazakstan nu tagit over modellen. Biblioteket syns overallt - pa bussar, i nyhetspress, radio och TV!

Vi horde om tankar pa en portal for sodra Asien som ar tankt att fora samman resurser inom kultur, religion och historia. Om det blir verklighet, blir det ett fantastiskt projekt.

Dr. S.L. Sangam, Karnatak University, Dharmad, Indien talade om Telecottages as an approach to community development in Karnatak. Det som gett honom idén till detta var en datastuga i Harjedalen!

Ett av eftermiddagsprogrammen handlade om biblioteksarkitektur - Renovating and renewing libraries - the wow factor. Min konklusion av de olika foredragen och diskussionen ar:

The Wow factor ligger i betraktarens oga, men forandras ocksa over tid. Det kan vara ljus, glas, ett konstverk, nagot som gor biblioteket till "landmark". Men framfor allt nagot som tillfor "life and soul".
Viktigt ar ocksa nar vi bygger eller renoverar att vi designar for forandring.

Sena eftermiddagspasset for oss blev skolbibliotek. Hojdpunkten dar var Gry Enger fran Vahl skole, Oslo. (Revisiting the Value of the School Library.)Hon var mycket inspirerande och visade hur betydelsefullt det ar att man ser varje barn i biblioteket.
Intressant var det ocksa att lyssna till en japansk skolbibliotekarie, som forsoker bevisa problembaserat larandes overlagsenhet over det traditionella japanska undervisningssystemet.

Kvallen avslutades med en Wow Factor - ett ljud- och ljusspel mot hamnmagasinen med Quebecs 400-ariga historia som tema.

Mingel

Späckat program

I en stor del av världen är katastrofer och svåra trauman något man måste ha beredskap för på biblioteken. Storytelling och litteratur är mycket betydelsefullt i sådana situationer. Ibbys ordförande nämnde en rad projekt världen över –t.ex. motorcykelbibliotek efter tsunamin i Ache-provinsen i Indonesien. Att lyssna till kollegor från utvecklingsländerna ger kunskap och förståelse som är värdefull i vårt mångkulturella arbete.

Antoinette Fall Carrera, Senegal arbetar med barn i år 3 i ”Elementary School”. Klasserna är stora - upp till 90 barn, många av dem arbetar samtidigt som de går i skolan. En stor del av flickorna slutar redan efter 3:e klass. Barnen läser böcker i grupp och samtalar kring bilderna i böckerna. Redan efter några lektioner har hon märkt en attitydförändring hos eleverna. De blev mer aktiva och trygga. Antoinettes paper finns att läsa här.

Antoinettes var ett av många intressanta bidrag från hela världen under rubriken Libraries and Library Services to Multicultural Populations.
De olika projekten fanns också presenterade vid ett antal runda bord i lokalen, där man kunde sätta sig ned och få veta mer. Två andra projekt vi fastnade för var ett stort bookcrossingprojekt i Singapore med 5000 böcker i omlopp, pappa-läser-projekt och ett bibliotekuppbyggnadsprojekt i Ghana, initierat av Kathy Knowles, Canada.
Tyvärr missade jag Jenny Levine, som talade om Library, Litterace, Games and Gaming. Stig-Elvis Furset, Norge, som talade om the Locker Room-Librarian hörde jag inte heller, men rekommenderades varmt av kollegor. Stig-Elvis bokpratar i omklädningsrummen för tonårskillar i sporthallarna.

På kvällen såg vi The Hollywood Librarian - en film om bibliotekens image. - Lång, men rolig bitvis - kommer på DVD.
Som Claudia Lux, IFLA:s president sa: Det viktigaste när det gäller att förändra bilden av bibliotekarien och biblioteken är: Surprise them!

Tyvärr kan jag inte visa några bilder ännu. Blev av med min kamera och måste köpa en ny.

Första dagen på IFLA

För oss är det första gången vi är med på IFLA. Det är en häftig känsla att vara omgiven av så många som jobbar med bibliotek och funderar över hur biblioteken kan förbättras, ge den bästa servicen och inta en självklar plats i framtidens samhälle. Här finns folk från alla världens hörn. En del länder har bara en representant, som t.ex. Lesotho. Vi satt vid samma bord vid lunchen och jag fick veta en del om biblioteken där. Hennes bibliotek, ett specialbibliotek för juridik har t.ex- inget Internet ute i biblioteket. Kontrasterna är stora.

På söndagen var det mest invigningstal och kulturella evenemang. Talen var många med ceremoniella inledningar och hälsningar till alla honoratiores. Behållningen var Kanandas generalguvernör, Michaëlle Jean. Tyvärr känner jag inte till så mycket om den kanadensiska bibliotekspolitiken, men hon tycktes ha ett äkta engagemang för kulturen och biblioteken.

Konferensens huvudspråk är franska. Det hade jag inte förstått när jag gick in och satte mig, så jag hade inte kvitterat ut några lurar för att få tolk. En del förstod jag med min skolfranska i bagaget och med med benägen hjälp av Anna, som kan franska mycket bättre än jag, fick jag ändå ut mycket tycker jag.

Riktigt nyfiken blev jag på en författare jag inte uppmärksammat förut: Danny Laferrière, Haiti-född, men nu bosatt i Kanada. Hans första roman How to Make Love to a Negro har blivit en best seller och hans allra senaste heter Je suis un écrivain japonais (Jag är en japansk författare).
Jag blev nyfiken på båda!

Sucess stories - idébiblioteket internationellt

Sitter på tåget som ska ta mig till Malmö och surfar på ditten och datten. Eftersom jag i morgon åker iväg till Library World and Information Congress, IFLA i Quebec, kollar jag lite på deras webbplats för att se om det är några uppdateringar i programmet.

Då hittar jag en databas IFLA Libraries Success Stories. Konstigt att jag inte sett det förut! Här kan man lägga in och här kan man hitta information om projekt som rör

• Biblioteken som mötesplats


• Biblioteken som lärcentra för IKT


• Vuxnas lärande


• Tillgänglighget/låntagare med särskilda behov


• Kulturarv


• Mångfald

Bara när det gäller Biblioteken som mötesplats hittade jag 70 projekt - så här finns en hel del att hämta idéer ifrån!

World Library and Information Congress: 74th IFLA General Conference and Council