Att läsa och berätta

Nu har vi haft två inspirationsdagar för vårt samarbetsprojekt med Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLK, i Jönköping och förskolor och bibliotek i sex kommuner. (Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Sävsjö, Vaggeryd och Värnamo). Projektet har på önskemål från skolhåll fått det något otympliga namnet Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik. Initiativet har kommit från utvecklingsledare i ett par av länets kommuner. Utgångspunkt är Flödar det av läsning i förskolan?, en artikel som Ann-Katrin Svensson, tidigare forskare vid HLK, skrivit. Genom observationer som förskollärarstudenter gjort vid sin VFU, har man förstått att teori och praktik inte alltid hänger ihop när det gäller läsning i förskolan. Med projektet vill vi inspirera till arbete med litteratur i förskolan samt utveckla samarbetet mellan bibliotek och förskolor. Projektet har fått medel från Kulturrådet.

Först efter inspirationsdagarna ska förskolor i de flesta kommunerna ta ställning till om man vill vara med. Någon av kommunerna har valt att göra deltagandet obligatoriskt.
Lena Sundling, lärarutbildare vid HLK, är den som kommer att följa projektet från högskolans sida. Vi kommer också att anlita Lena som föreläsare längre fram i projektet. Redan i dag gjorde hon succé med sin miniföreläsning Att spänna fantasins båge.

Sambibliotek Drammen?

Är nyss hemkommen från ett studiebesök på Drammens bibliotek. Syftet med besöket var bl.a. att studera hur de tre verksamheterna högskolebibliotek, folkbibliotek och länsbibliotek (fylkesbibliotek) lyckats förena sina verksamheter i samma hus.

Papirbredden som byggnaden kallas, innehåller Norges första sambibliotek. (Byggnaden innehåller rester från ett gammalt pappersbruk). Ambitionen är att vara ett sömlöst bibliotek, där brukaren inte ska behöva tänka på vad för slags bibliotek man befinner sig i.

Huset innehåller förutom biblioteken också bokhandel, caféverksamhet och ett antal inhyrda verksamheter. De översta våningarna rymmer olika lokaler för högskoleutbildningarnas verksamheter. Bl.a. är sjukvårds- och en förskollärarutbildning lokaliserad hit.

Högskolans och folkbibliotekets böcker står tillsammans på hyllan och vissa utrymmen som t.ex. grupprum kan användas av båda bibliotekens brukare. Högskolans lokaler är åtkomliga till klockan 22 för studenter. De "vanliga" låntagare som råkar befinna sig i de här lokalerna kan utnyttja den längre öppettiden. Annars stänger biblioteket portarna kl 19.30 på vardagar.

Folkbiblioteket är fördelat på tre våningar. På bottenvåningen, som är minst till ytan, ligger barn- och ungdomsbiblioteket (upp till ca 13 år). På andra våningen finns det huvudsakligen skönlitteratur och en avdelning för ungdom. På tredje våning finns facklitteratur.

När vi är där, en måndag eftermiddag ser det mest ut att vara studenter som befolkar biblitoteket, invandrare - några med barn, en handfull barn, en mamma som sitter och sover i en stol på barnavdelningen. Det finns ganska gott om plats att sitta och det ger liv åt biblioteket med de studenter som slagit sig på olika ställen. Datorer finns vid långa bänkar utmed en fönstervägg. Spelkonsoler finns på några ställen. Det slår oss att få personer uppehåller sig vid böckerna.

Diskarna är traditionella. Man sitter ner och jobbar. Man hade diskuterat att använda sig av info points, men pga att man nu måste bemanna tre våningar och inte fått större resurser, måste man utföra en hel del arbete i disken, som man tidigare gjort på sina arbetsrum, som t.ex. fjärrlån. Det var för opraktiskt att utföra med en bärbar dator eller vid en mindre yta som en info point, tyckte man.

Personalen på folkbiblioteket tjänstgör oftast på våning ett och två eller två och tre, medan högskolebibliotekets personal mer sällan jobbar någon annanstans än på våning tre.

Några av fylkesbibliotekets personal har pass på folkbiblioteket. Fylkesbiblioteket har också en bokbuss, som inte är "lönsam". Verksamhet och projekt prövas för det mesta på Drammens bibliotek för att kunna vara en modell eller förebild för andra. Sättet att arbeta påminner om det sätt vi arbetade på på länsbiblioteken för ett antal år sedan även om de projekt man arbetar med är framåtsiktande och nyskapande. Bl.a. jobbar man tillsammans med Drammens bibliotek om spelkvällar en gång i veckan och en hel spelnatt då och då. Man har nyligen startat ett projekt som kallas Popkult med en blogg Bibpop, som rör verksamheten för unga vuxna.

Man har stora ambitioner. Än så länge ser man inte så mycket av integrationen. Trots mediaintegration och viss personalöverlappning, känns det ändå som det är olika bibliotek i samma byggnad. men jag tror att viljan finns. Det gäller bara att våga släppa på mer invanda rutiner och kanske utbyte av kompetensutveckling. Barnbibliotekarien föreläser om barnblitteratur på förskollärarutbildningen. Men här skulle man kunna göra mycket mer av det samarbetet med studenter som praktiserar på barnavdelningen eller skriver projektarbeten om barnverksamheten ......

Som Dag Østern, projektledare för hela Papirbreddsprojektet sa till oss: Sambiblioteket måste skapas var dag!

Här kan man läsa om projektet Papirbredden, bl.a. slutrapport för projektet.

Samverkan kring TV-spel

Idag börjar Biblioteken på Höglandet (Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda) sin utlåning avTV-spel. Detta är ett uttryck för den samverkan man påbörjat inom området. Genom att man gått samman kring inköpen till ett bestånd som går på cirkulation, kan alla kommunerna erbjuda ett större antal TV-spel än om man skulle köpt var och en. Den minsta kommunen, Aneby, kanske inte skulle haft möjlighet att köpa några alls om inte samarbetet fanns. Nu kan man erbjuda lika många spel som t.ex.Nässjö. En spelkunnig bibliotekarie inom området har åkt runt till de olika biblioteken och visat och informerat personalen om spelen.