Sambibliotek Drammen?

Är nyss hemkommen från ett studiebesök på Drammens bibliotek. Syftet med besöket var bl.a. att studera hur de tre verksamheterna högskolebibliotek, folkbibliotek och länsbibliotek (fylkesbibliotek) lyckats förena sina verksamheter i samma hus.

Papirbredden som byggnaden kallas, innehåller Norges första sambibliotek. (Byggnaden innehåller rester från ett gammalt pappersbruk). Ambitionen är att vara ett sömlöst bibliotek, där brukaren inte ska behöva tänka på vad för slags bibliotek man befinner sig i.

Huset innehåller förutom biblioteken också bokhandel, caféverksamhet och ett antal inhyrda verksamheter. De översta våningarna rymmer olika lokaler för högskoleutbildningarnas verksamheter. Bl.a. är sjukvårds- och en förskollärarutbildning lokaliserad hit.

Högskolans och folkbibliotekets böcker står tillsammans på hyllan och vissa utrymmen som t.ex. grupprum kan användas av båda bibliotekens brukare. Högskolans lokaler är åtkomliga till klockan 22 för studenter. De "vanliga" låntagare som råkar befinna sig i de här lokalerna kan utnyttja den längre öppettiden. Annars stänger biblioteket portarna kl 19.30 på vardagar.

Folkbiblioteket är fördelat på tre våningar. På bottenvåningen, som är minst till ytan, ligger barn- och ungdomsbiblioteket (upp till ca 13 år). På andra våningen finns det huvudsakligen skönlitteratur och en avdelning för ungdom. På tredje våning finns facklitteratur.

När vi är där, en måndag eftermiddag ser det mest ut att vara studenter som befolkar biblitoteket, invandrare - några med barn, en handfull barn, en mamma som sitter och sover i en stol på barnavdelningen. Det finns ganska gott om plats att sitta och det ger liv åt biblioteket med de studenter som slagit sig på olika ställen. Datorer finns vid långa bänkar utmed en fönstervägg. Spelkonsoler finns på några ställen. Det slår oss att få personer uppehåller sig vid böckerna.

Diskarna är traditionella. Man sitter ner och jobbar. Man hade diskuterat att använda sig av info points, men pga att man nu måste bemanna tre våningar och inte fått större resurser, måste man utföra en hel del arbete i disken, som man tidigare gjort på sina arbetsrum, som t.ex. fjärrlån. Det var för opraktiskt att utföra med en bärbar dator eller vid en mindre yta som en info point, tyckte man.

Personalen på folkbiblioteket tjänstgör oftast på våning ett och två eller två och tre, medan högskolebibliotekets personal mer sällan jobbar någon annanstans än på våning tre.

Några av fylkesbibliotekets personal har pass på folkbiblioteket. Fylkesbiblioteket har också en bokbuss, som inte är "lönsam". Verksamhet och projekt prövas för det mesta på Drammens bibliotek för att kunna vara en modell eller förebild för andra. Sättet att arbeta påminner om det sätt vi arbetade på på länsbiblioteken för ett antal år sedan även om de projekt man arbetar med är framåtsiktande och nyskapande. Bl.a. jobbar man tillsammans med Drammens bibliotek om spelkvällar en gång i veckan och en hel spelnatt då och då. Man har nyligen startat ett projekt som kallas Popkult med en blogg Bibpop, som rör verksamheten för unga vuxna.

Man har stora ambitioner. Än så länge ser man inte så mycket av integrationen. Trots mediaintegration och viss personalöverlappning, känns det ändå som det är olika bibliotek i samma byggnad. men jag tror att viljan finns. Det gäller bara att våga släppa på mer invanda rutiner och kanske utbyte av kompetensutveckling. Barnbibliotekarien föreläser om barnblitteratur på förskollärarutbildningen. Men här skulle man kunna göra mycket mer av det samarbetet med studenter som praktiserar på barnavdelningen eller skriver projektarbeten om barnverksamheten ......

Som Dag Østern, projektledare för hela Papirbreddsprojektet sa till oss: Sambiblioteket måste skapas var dag!

Här kan man läsa om projektet Papirbredden, bl.a. slutrapport för projektet.

Att räkna med förseningsavgifter

Jag sitter och läser i de senaste numren av Bibliotekspressen. I nr 13 hittar jag en notis om att
Folketingets ombudsman Hans Gammeltoft Hansen ifrågasatt kommunernas sätt att budgetera med förseningsavgifter. Han har vänt sig till både Styrelsen for Bibliotek og Medier och Kulturministeriet. Båda har svarat honom att kommuner inte ska ta hänsyn till minskade inkomster från förseningsavgifter när man sätter upp regler för påminnelser. - Om man inte påminner så snabbt - få man ju in mer pengar!

Tyvärr är det nog väldigt vanligt att man budgeterar med en inkomst för förseningsavgifter och att man är ganska beroende av den här summan för att t.ex. köpa in DVD-filmer eller spel. Och är det inte förseningsavgifter så är det toa-pengar. Jag har hört om bibliotek, där politikerna är motståndare till t.ex. SMS-påminnelser dagen innan lånet går ut, eftersom det skulle betyda att folk kommer tillbaka med medierna snabbare och biblioteken får mindre inkomster.

När nu tekniken finns och om det inte kostar osjäligt mycket att genomföra, är det om låntagaren själv vill ha det, en självklar rättighet med SMS-påminnelser. Folktandvården erbjuder ju detta och många andra.

Gislaved blev Årets bibliotek!

Vi gläds med och gratulerar personalen på Gislaveds bibliotek, som fick ta emot utmärkelsen Årets bibliotek 2008 på Bok & Bibliotek. Årets bibliotek utses av DIK-förbundet.

Ur juryns motivering:

"Biblioteket får priset för sitt engagerade arbete utifrån honnörsorden ”ingenting är omöjligt”. Den förändringsresa som började för tre år sedan på Gislaveds bibliotek har resulterat i ett bibliotek med ombyggda lokaler, ny webbplats och en personal som utvecklats i sina yrkesroller. Här erbjuds besökarna möjligheter att skapa, lära och mötas. I allt från den fysiska utformningen av biblioteket till väl förankrade verksamhetsidéer, utvecklingsidéer och programutbud präglas verksamheten av brukarnas behov."

Gislaveds bibliotek har i år också en monter på mässan, där man, enligt bibliotekschef Anette Ekström vill visa att andra bibliotek kan göra samma sak. Ingenting är omöjligt. Utan extrapengar har man kunnat åstadkomma en miljö där Design med omtanke varit ledstjärna och där det mesta av inredningen är specialritad.

Årets barnbibliotekarie

Det är väldigt vad mycket priser och utmärkelser det delas ut på Bok & Bibliotek. Hela eftermiddagen är full av pris- och stipendieutdelningar. Årets barnbibliotekarie är dock ett "gammalt" pris. I år delas det ut för 24:e gången. Det har för 2008 gått till Carin Collén, ansvarig för barnbiblioteksverksamheten i Sollefteå kommun.


Ur juryns motivering:
Klok, målmedveten, med stor skicklighet och varmt hjärta är hon en omtyckt och högt respekterad barnboksbibliotekarie bland barn och unga, sina arbetskamrater, kollegor och kommunpolitiker i Sollefteå. I Sollefteå kommun har Carin bildat en väl fungerande barnarbetsgrupp, med målet att alla Sollefteåbarn ska kunna ta del av det bästa av barnkulturutbudet. Att hon sedan också ägnat sig åt den fackliga biten, där hon lyckats få upp lönerna och statusen för framför allt barnbibliotekarietjänsterna, visar hela Carin Colléns bredd som barnbibliotekarie.

Att man i prismotiveringen tagit in att Carin ägnar sig åt fackligt arbete och faktiskt lyckats få upp barnbibliotekariernas löner och status, tycker jag är intressant. Det kan faktiskt vara väl värt sitt pris. Det är nästan så att man tror att det är DIK:s pris och inte Rabén & Sjögrens!
Tack för ditt engagemang Carin och lycka till i fortsättningen!

Det "skranklösa" biblioteket

Norska Bok og Bibliotek skriver om det "skrankeløse bibliotek" eller disklösa biblioteket som ska finnas eller kommer att finnas i Kongsberg. Nu har jag hänvisat både till det boklösa, det hyllösa och nu det disklösa biblioteket. Vi kanske inte ska prata så mycket om att biblioteket är "-löst" eller utan någonting. Är det att man tar bort någonting som förändrar biblioteket? Visst är de här biblioteken som testar spännande, men att vara "-löst" kanske i längden blir lite väl negativt? Att som Kibæks bibliotek kalla sig för ett "oplevelsesorienteret bibliotek" låter mera positivt!

97% av amerikanska ungdomar ungdomar spelar spel

i Librarian hänvisar till en studie gjord av Pew /Internet som visar att nästan alla amerikanska ungdomar (12-17 år) spelar spel via konsoler, dator eller mobiltelefon.
Hälften hade spelat vid ett givet tillfälle. Att spela spel är inte en ensamtillvaro. De flesta spelar ensamma ibland, men också mycket tillsammans med andra i grupp eller on line.
25% av undomarna uppgav sig ha erfarenhet av spel som tar upp etiska, politiska frågor eller samhällsfrågor. Dessa ungdomar var också de som kunde tänka sig ett samhälls- eller politiskt engagemang.

Det nästan hyllösa biblioteket

På Randers biblioteks blogg läser jag om ett bibliotek som jag absolut blir sugen på att besöka: Kibæk bibliotek i Herning kommun.
Det nästa boklösa biblioteket har vi sett i Ålborg, men detta uppges vara i stort sett hyllöst. Det gör mig verkligt nyfiken. Och det finns mer som är intressant. T.ex. ingen avskild barnavdelning och inga fasta sök-pc.
Jag klipper in ett citat från iRandersbib

"Materialerne præsenteres i stedet på podiekasser eller i små huse med hver sit tema. ’Haven’ er en golfbane med et hul – belægningen produceret i samarbejde med Ege Tæpper – bagvæggen er powerpointshow med kæmpe naturmotiver – og haven kan også bruges som madpakke spisested for de små brugere. Kompaktreoler fra rådhustiden rummer voksen skønlitteraturen, og ifølge Iben er endnu ingen blevet klemt flade i jagten på en god bog. Møblerne er et charmerende miks af rigtig dyrt – f.eks. 2 italienske designerlamper, formet som skyer, et rundt bordtennisbord og genbrugs spisebordsstole og møbler købt gennem ’Den blå avis’. Biblioteket råder over 20 bærbare pc’er, men har ingen faste søgemaskiner til at finde rundt i bibliotekets materialebestand. Overalt hænger storskærme med forskellig info. Og selvfølgelig har man de nyeste spillekonsoller. Der er ikke noget egentlig børnebibliotek, en af idéerne er at børn og voksne kan være sammen om at udforske bibliotekets mange muligheder og udfordringer."

Definitivt ett tänkbart studiebesöksmål!

Man ska lära sig krypa innan man kan gå

Några tänkvärda råd från danska Computerworld till bibliotek som vill jobba med webb 2.0
- Det är få som har en massa erfarenhet av webb 2.0 som man liksom kan få del av utan att anstränga sig- så man kan lika gärna sätta igång och pröva själv.

Det gäller att vara på. Att inte ge upp. Det tar tid innan en blogg får många läsare, man bygger inte en community på en vecka. Och efterfrågar man brukarnas åsikt, måste man också ta den på allvar.

BIBTV

bibtv.dk - nettet på arbejde är en videokanal med fokus på användande av web 2.0 teknologier. Den har varit igång sedan i april 2008.
Bibtv.dk är en del av nettimen.dk. Projektet är utvecklat av Helsingør Kommunes Biblioteker och finansieras af Styrelsen for Bibliotek og Medier. Filmerna läggs också ut på Youtube (sök på nettimen).

Bibtv´s videor vänder sig till både interna och externa brukare. Den första videon handlar om hur man kan använda sig av RSS i bibliotek.dk.

Jag har inte koll på hur mycket sådana här instruktionsfilmer som görs på svenska, men visst skulle det vara bra att hitta dom smidigt, kunna dela med sig och använda sig av samma material?

En buss kommer lastad ...

Internationella bokbussen i Göteborg får bra reklam i senaste numret (2008:7) av tidningen Förskolan. Projektet startade i april 2007. På bussen finns ca 3000 böcker på ett flertal språk. Detta nummer finns inte att läsa på webben än, men med ett par nummers eftersläpning kan man läsa artiklar i Förskolan on line.

50 sätt att ta din blogg till en högre nivå

Usch man blir matt av att läsa det här: 50 Ways to Take Your Blog to the Next Level Men viktigt om man vill ha en riktigt bra blogg. Själv syndar jag mot det mesta av de här 50 punkterna. Från början skrev jag mest för mig själv, för att komma ihåg vad jag sett och hört, skriva ner korta reflektioner. Men det är klart att jag ville dela med mig av allt detta, en del viktigt en del mindre viktigt och en del kanske helt ovidkommande. Och självklart är det roligt att ha andra läsare eller att få kommentarer. Att slänga ut ord oredigerat och att inte blogga om man inte får betalt som Okuvlig bibliotekarie uppgav att författaren Mårten Sandén sagt, tycker jag är att ha väldigt höga tankar om sig själv och sitt värde.

Via iLibrarian

Bibliotek - inredningstrend i lågkonjunktur

Skrev häromdagen om böcker som inredningsdetalj.
Nu skriver The Wall Street Journal om att bibliotek är på modet igen - inom inredning och design - Why Libraries are back in Style.
Amerikanen läser mindre och man gillar "casual living" ändå är det inne att inrätta ett bibliotek i stora nygyggda hus. Men det handlar inte så mycket om böcker utan om att skapa miljö och stämning. Bibliotek står för elegans och kvalitet, säger Campion Platt som är arkitekt och inredare i New York. Han säger att hans kunder vill ha ett bibliotek även om de mest läser on line.

En annan inredare, Jeani Ziering, säger att detta förnyade intresse för bibliotek är ett tecken på en mer traditionell trend inom design och heminredning. När tiderna blir sämre, vill folk tillbaka till det klassiska - "back to basics". Konceptet Bibliotek är särskilt tilltalande i oroliga tider därför att de signalerar mysighet och trivsel.

Men böckerna i dessa privata bibliotek står ofta inte där för att läsas. De finns mest som dekoration. De kan köpas i skinnband per löpmeter eller kläs om med nya omslag för att passa i färg. De böcker som folk verkligen läser, pocket eller gör-det-själv-böcker finns på andra ställen i huset.

Undrar hur den inredningsrenden kommer att slå igenom här. Inte kommer nyfunkishusen att innehålla bibliotek i Harry Potter style. Men kanske med funkisstuk? Vi får väl se. Bibliotek står i allafall för något positivt vare sig de signalerar läsning eller trivsel.

Läs och res med biblioteket

När jag nyss var inne på Gentofte biblioteks webbsida fick jag se annons om en läsecirkel, som jag genast kände jag skulle vilja bli med i. En cirkel med Barcelona som fokus. Och kanske med en resa på slutet. Kopierar in läseschemat bara som inspiration:


Onsdag d. 3. september: Introduktion til læsekredsen - præsentation


Onsdag d. 1. oktober: Falcones Havets Katedral, del 1 og 2


Onsdag d. 15. oktober: Havets Katedral, del 3 og 4


Onsdag d. 19. november: Af Don Quijote (Cervantes)


Onsdag d. 10. december: H.C. Andersens rejsebog I Spanien (i uddrag)


Januar: Mendoza: Miraklernes By


Februar: Tom Kristensen: Af En kavaler i Spanien


Marts: Orwell: Hyldest til Catalonien (i uddrag)


April/maj: Carlos Ruiz Zafons Vindens Skygge

Anmelderbox- en ny variant

Biblioteket i Frederikshavn hade en som såg ut som en sån där kur man tar foto i på tågstationen. Den i Hjørrings bibliotek var som ett hål i väggen. Här är ännu en variant. Den står i huvudbiblioteket i Gentofte.

Fotot är taget av Lone Lykke, Köpenhamn.

Vad är då en anmelderbox? Det är en liten filmstudio, där barn kan filma sig själva när de recenserar en bok, sjunger en sång eller uttrycker sin åsikt. Filmen visas på en storbildsskärm. Barnen kan också maila filmen hem till sig eller lägga ut den på nätet.

Kolla också den häftiga hyllan!

Rum för äldre

The Old Bridge Public Library, New Jersey, har inrättat en särskild plats i biblioteket för "äldre vuxna" - de över 60. Det är en grupp som blir större och större. Biblioteket har anställt en särskild "senior librarian" och anordnar program och kurser för äldre. Man har också köpt in wi-konsoler och blev postivt överaskade av det stora intresse dessa seniorer visade för denna typ av spel. Populärast var bowlingsspelen och spelturneringar ordnas på biblioteket också för de äldre. Senior spaces har en egen webbplats och en blogg.

Är det något bibliotek i Sverige som testat något liknande? Visst kan man diskutera om det är bra med en särskild plats för panschisar i bibblan - om de ska särskiljas, om inte de kan vara där alla andra vuxna är, men visst vore det kul att låta dem pröva Singstar eller spela tennis eller bowla framför en skärm! Låt PRO och SPF komma in och ha verksamheter i bibblan! Varför inte pensionärsdans? Gnosjö bibliotek har förresten prövat danskurser på biblioteket med stor framgång!

Zahras visdomsord

För några dagar sedan var vi på studiegrupp med projektet Rummet som medium. Vi var på Navet Science Center i Borås. Jag har varit där förut med Mars Express och kan verkligen rekommendera ett besök där. Vi kan lära oss mycket av deras sätt att exponera sin verksamhet. Det är för att använda Zahra Safaies (Zahra är bibliotekarie på Navet) ord om hur ett bibliotek bör vara: en levande miljö där funktion och estetik är likvärdiga.

Vi inspirerades av Zahra entusiasm och några av de framgångsfaktorer för ett bibliotek som hon lyfte vill jag vidarebefordra här. Det kan tyckas enkelt, men gör vi det?

• Låt besökaren känna sig välkomna. Vi är faktiskt där för deras skull.
• Väck intresse för verksamheten genom mötet.
• Ge besökaren redskap för egna upptäckter!
• Gör varje besök till en upplevelse.
• Ge plats för alla sinnen!
• Sitt inte och vänta på att bli upptäckt. Bli upptäckt!
• Våga satsa på ovanliga saker.
• Våga satsa på andra kompetenser.
• Ha roligt tillsammans.
• Ta tid för utvärdering.

Framtidsgruppen

I går träffades Framtidsgruppen för första gången. Framtidsgruppen är en arbetsgrupp som består av några bibliotekskonsulenter. Vi som är med i gruppen är: Christine Wennerholm, Länsbibliotek Gävleborg, Sylvia Blomberg, Regionbibliotek Örebro, Christina Stenberg, Länsbibliotek Västmanland, Eva Fred, Göteborgs stadsbibliotek och jag, Lo Claesson, Länsbibliotek Jönköping. Cay Corneliusson, Kulturrådet, är också knuten till gruppen.Vi ska undersöka hur vi i Sverige kan använda och applicera den danska Bibliotekstyrelsens rapport Fremtidens biblioteksbetjening af børn.

Det som urskiljer sig som den största skillnaden i vad som rekommenderas i rapporten och vad vi jobbar med och pratar om här, är synen på lek och bibliotek. Det är inspirerande att se vilken optimism rapporten andas när det gäller barnbibliotekens framtid.

Vi kommer att rapportera våra slutsatser och eventuella förslag till barnkonsulentgruppen och Länsbibliotekarieföreningen.

Böcker - en inredningsdetalj

Böckerna är tillbaka i inredningen skriver lokalorganet Jönköpingsposten.

Från att fyllda hyllor varit förvisade till kategorin dammiga attribut hos hopplösa exentiker har "bokryggarna blivit ett både dekorativt och hemtrevligt inslag i hemmet". (Låter som en gammal husmodersfilm!)

Men enligt Lotta Ahlvar på Svenska moderådet slår det starka intresset för litteratur och vad det intresserar även igenom i inredningstrenderna. Vi går mot ett mer mysigt och ombonat modeideal. Det ska påminna lite om sent 1960-tal när man strävade efter en ombonad känsla med bibliotek, biljardkänsla och Chesterfieldfåtöljer.

Enligt Ahlvar visar t.ex. IKEA-katalogerna hur vi gått från sparsmakade coffea tablebooks till fyllda hyllor i miljöbilderna. Inredare använder sig av böcker i stylinguppdrag. Böcker går t.o.m. att köpa i metervara.

Danmark igen - bibliotek för 14-20åringar

Det blir mycket Danmark i den här bloggen. Fortfarande händer mycket spännande på biblioteken här. Århus är ett av de mer intressanta.
Av Elisabet Håkansson, Regionbibliotek Skåne fick jag tips om projektet Mindspot.

Mindspot består av tre delar:

• Ett rum på huvudbiblioteket, där det bl.a. finns möjlighet att jobba med film- och bildredigering, plats där man bara kan softa, plats för arrangemang, tävlingar, spel m.m.
• Samarbete med skolorna när det gäller infosök för projektarbeten
• En roadshow i form av Spotmobilen som drar ut till aktuella begivenheter i Århus.

Projektets viktigaste arbetsmetod är att involvera ungdomarna i bibliotekets utbud, i vidareutvecklingen av utbudet och i genomförandet av projektet. Ett sätt som man har involverat ungdomar i projektet på är genom att anställa sex "Mindspottere" i åldern 16 til 21 år. Deras viktigaste uppgift är att leda projektet i rätt riktning så att intentionerna med ungdomars medverkan verkligen genomförs på ett sätt som tilltalar ungdomar.

Utbudet är i och för sig inte originellt. Det som är intressant att se och följa är hur man involverar ungdomarna. Läs gärna Nyhetsbreven på projekets hemsida!